Katrineholms kammarkör lever vidare med en ny ledare och dirigent, Ingrid Falk och flera nya unga begåvade sångare. Det är något att vara tacksam över.
Lika tacksam kan man gott vara över att kören beslutat att fortsätta ge gratis julkonserter i Nävertorpskyrkan och Stora Malms kyrka. För mig och många andra har det blivit ett måste i julförberedelserna, ett alldeles frivilligt måste, ett andningshål i stressen.
Gårdagskvällens två konserter i Nävertorpskyrkan (denna recension avser den första) var fullsatta som vanligt, och på grund av vädret och vägarbeten på Kerstinbodagatan hamnade stora delar av publiken i något som kan liknas vid ett trafikkaos.
Ingen bra start för den delvis nya kammarkören att få möta en lätt uppstressad julpublik.
Störande inbrottslarm
Kören inledde lite trevande med Det är en ros utsprungen, Ding Dong Merrily on high och fina Det tänds kanske stjärnor av Sven-Eric Johanson innan det blev dags för Marie Gabrielsäther att ge en betraktelse över julen. Hon talade om att för att kunna se stjärnan som tändes när Jesus föddes måste man öppna sitt hjärta.
Tyvärr stördes hennes vackra ord av att ett inbrottslarm gick i församlingshemmet, och när sedan kören skulle ta vid i gen med sitt program hade magin gått förlorad. Man tappade både energi och greppet om publiken för en stund men kämpade sig envist tillbaka.
Mysigt extranummer
I slutet av konserten var magin åter där, och efter den avslutande mycket svängiga versionen av Star Carol ville publiken inte sluta applådera och ge sig ut i kylan.
Då bjöd Katrineholms kammarkör på ett riktigt mysigt extranummer i den lite naiva sången Kungarnas marsch.
Katrineholms kammarkör av i dag är kanske inte det väloljade maskineri som vi har vant oss vid de senaste 20 åren. Men erfarenheten och sångarglädjen finns där, och nu har man också fått en rejäl transfusion med friskt blod, vilket förstås ökar körens potential.