Kallprat som relationsrecept

Snack om väder och vind brukar avfärdas som meningslöst kallprat, men inte av tv-profilen Niklas Källner som skrivit boken ”Och bilen går bra?” om vikten av kallprat. På söndag gästar han Litterär afton i Katrineholm.

Niklas Källner är en välkänd tv-personlighet men skriver också böcker. Den senaste, "Och bilen går bra?", handlar om kallpratets ädla konst.

Niklas Källner är en välkänd tv-personlighet men skriver också böcker. Den senaste, "Och bilen går bra?", handlar om kallpratets ädla konst.

Foto:

Övrigt2018-01-10 06:05

Säger man namnet Niklas Källner till någon så reagerar de knappt alls. Berättar man att han förr var tokrolig och artig intervjuare i tv-programmet "Skavlan" blir det däremot andra bullar. Eller kanske om man nämner hans roll som nyfiken och kringflackande arkivgrävare i "Arvinge okänd".

Niklas Källner har nu skrivit en bok om den viktiga konsten att kunna småprata med sina medmänniskor. ”Och bilen går bra?” heter boken och titeln är bara en av alla öppningsrepliker och tomma fraser som kan fylla ett obekvämt och ofta oönskat tomrum mellan två människor.

– Jag har förstått att den här illa ansedda strategin har en tydlig funktion, säger Niklas Källner.

Främst var det under inspelningarna av Skavlan han insåg att det bästa sättet att få kontakt med människor helt enkelt var att slå sig i slang med dem.

– Folk tycker det är ganska trevligt när man kallpratar med dem, säger han.

– Jag brukade brottas med det där när jag var ung och pretentiös och ville prata om viktiga saker. Man såg kallprat som något onödigt, varför ska jag ägna mig åt banala saker som väder och vind och att maten ser god ut då? Framför allt genom mitt yrke som journalist har jag förstått hur viktigt det är att få kontakt med andra människor.

För Niklas Källner är kallprat och småprat inte bara en strategi i yrket, han tycker det är viktigare än så. Inte minst i dagens samhälle där de flesta rymmer in i sina mobiler så fort de vistas i en miljö med andra människor.

– Det är sämre i dag och jag ser att vi är dåliga på att skaffa nya relationer med nya människor och jag kopplar det till bristen på kallprat, säger Niklas Källner.

Han hänvisar till historikern Lars Trägårdh som menar att vi ordnat det så bra i vårt svenska samhälle, vi har barnomsorg, CSN, vi är jämställda, vi har Försäkringskassan.

– Vi behöver inte den här mellanmänskliga kontakten längre och då tror jag det är något som går förlorat, säger Niklas Källner. När vi sitter på tåg så söker vi inte varann, det är lätt att gömma sig i mobilen. Nu när vi blir mer digitaliserade och när något blir digitalt blir det tillgängligt för alla och då tappar det i värde. Jag tror inte att det mänskliga mötet kommer att tappa värde på samma sätt.

Vad har du för förhållande till Katrineholm?

– Dels har jag suttit fast med tåget där, och sedan har jag låtit Katrineholmsborna läsa högt ur E L James bok ”Fifty Shades of Grey” när hon skulle vara gäst i "Skavlan". Det är det första som kommer upp när jag tänker på Katrineholm.

Du har ju själv visat dig på styva linan i tv-program med att kallprata, hur blev du själv så bra på det?

– Jag tror att det var det jag lärde mig i "Skavlan", och blev känd för den stora publiken. Men jag har ju jobbat i många år som journalist innan, då läste man på och förberedde frågor och det blev bra samtal. Men med "Skavlan" insåg jag att jag står här och möter människor på stan. Då handlar det om att få kontakt med människor. Jag började anamma det här med kallprat, att slå mig i slang med människor. Då började jag utmana mig själv på det där och insåg jag att det funkade med kallprat.

– Sedan har jag också insett i min yrkesroll att när man kommer med en färdig vinkel så kan det finnas behov av att kallprata lite för att hitta nya perspektiv och idéer, man låter sig själv vara lite osäker. Pausar lite och tar ett nytt tag. En del intervjuer har ju mynnat ut i att man kommer på något nytt. Jag skjutsade gäster med bil i "Skavlan" ett tag och satt då med den franska skådespelerskan Juliette Binoche. Efter tjugo minuter var jag färdig och då var det tjugofem minuter kvar till Arlanda. Sedan slutade det med att vi satt och pratade om döden.

Världens bästa öppningsreplik vid kallprat, vilken är det?

– Nej, det har jag ingen. Det är just det jag vill jag komma ifrån, därför gjorde jag den här listan i boken på 100 punkter med öppningsrepliker. Anledningen till att listan kom till är att det allra bästa kallpratet är när du vet någonting. Om någon är cykelintresserad kan man fråga, använder du kolfiberhjul, då blir de här människorna synliggjorda. Man kommer väldigt långt med nyfikenhet.

– Många av öppningsreplikerna har jag faktiskt testat och researchat själv. Jag har ringt runt till rörmokare och IT-tekniker och gejmare och bara kollat om det flyger eller inte. Om det inte har flugit undrar de varför man säger så. En del har då ändrat mina frågor och tipsat om annat. Till och med Paolo Roberto finns det empiri bakom. Jag träffade på honom en gång och var bara tvungen att testa liksom. Det funkade.

Niklas Källner

Född: 1976, uppvuxen i Växjö.

Yrke: Journalist, tv-programledare och författare.

Aktuell: Som en av författarna på Litterär afton i Katrineholm den 28 oktober.

Bakgrund: Har tidigare gett ut boken ”Tills man dör lever man” (2015). Känd för tv-program som "Arvinge okänd", "von Svenssons kläder", "Delat land", talkshowen "I särklass med Niklas" och "Skavlan". Även aktuell i radioprogrammet "Karlavagnen" under året.

Familj: Två barn och en fru.

Bor: Stockholm.

Intressen: Tennis.

Läser just nu: ”Simma med hajar” av Joris Luyendijk.

Bästa bokminnet: Som ung Martin Bubers bok ”Jag och Du”, som vuxen Andre Agassis biografi ”Open”, och när jag läste litteraturvetenskap blev jag tagen av Dostojevskijs ”Brott och straff”.

Bästa kallpratspartner: Göran på min bensinstation 300 meter från där jag bor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om