– De flesta svenska städer har något naturligt, som vatten eller vägar, som samhället växt fram runt. I Katrineholm finns inte det, utan det är järnvägsstationen som la grunden till staden.
Det var i mitten av 1800-talet som järnvägen vann mark i Sverige. Genom västra stambanan skulle Stockholm knytas ihop med Hallsberg och Örebro. Dragningen kom efter diverse planer att gå söder om Mälaren, och en av stationerna fick namn efter gården Cathrineholm som låg några kilometer bort. När ett samhälle sedan växte fram fick det namn efter stationen. År 1880 hade samhället Katrineholm 400 invånare.
Kai Kylegårds bilder visar hur bondgårdar och omgivande åkermark omvandlats till stadens kvarter.
– Runt Gröna kulle var det fortfarande jordbruksmark i början av 1900-talet. Allt eftersom staden växte fick jordbruken stryka på foten.
Enligt Kai Kylegård finns det inget som tyder på att invånarna, som år 1900 var 2 828 till antalet, hade åsikter om hur och var samhället växte.
– Jag tror att stadens framväxt var så viktig så ingen protesterade när gårdarna försvann.
Utvecklingen har fortsatt. På 1960-talet försvann Backa gård, i slutet av 1970-talet var det Lasstorps gård på Norr som fick ge plats åt villabebyggelse. Senast var det Hedens gård som gav plats åt ett växande industri- och handelsområde vid Lövåsen.
– Det var ett tag sedan någon gård fick ge plats för stadens utbredning. Nu handlar det om förtätning av Katrineholm i stället, att använda sig av de obebyggda tomtmarkerna i staden.
Kai Kylegård är aktiv i Katrineholm-Stora Malms hembygdsförening som styrelseledamot och fotoansvarig. Han kan sin Katrineholmshistoria, och delar gärna med sig av den genom bildvisningar och stadsvandringar. Ofta har arrangemangen blivit så populära att alla intresserade inte fått plats. I augusti blir det en favorit i repris när fjolårets stadsvandringar återkommer, en i Centrum och en på Norr.
– Det blir många frågor under sådana evenemang. Jag är inget levande uppslagsverk men jag kan ta reda på saker jag inte vet.
Och till hösten blir det en ny bildvisning.
– Temat blir nu och då-bilder på områden och hus. Jag har märkt att det är uppskattat.
Genom att vara ute och berätta om Katrineholms historia knyter Kai Kylegård nya kontakter som ofta leder till att hembygdsföreningens fotoarkiv fortsätter växa. I dag finns det någonstans mellan 4 000 och 5 000 bilder i arkivet. I slutändan hoppas Kai Kylegård att det ska bli ett fotoarkiv över stadens alla adresser. Kända hus och populära gator finns det mycket bilder på. Andra miljöer, som privatbostäder, saknas det fotografier av.
Även nyare bilder från 1950- till 90-tal intresserar Kai Kylegård. Byggnader och miljöer fortsätter att förändras.
– Ofta har folk fotat när det byggts och rivits. Det är guld värt för mig att folk har dokumenterat det, och jag försöker göra likadant i dag. Kanske kommer någon att ha glädje av det i framtiden.
Läs också: Om förra årets stadsvandring på Norr