Jezewski stal showen

Övrigt2009-12-21 05:00

Musik

Peter Jezewski, Daniel Lindqvist, Tone Norum

Floda kyrka

Valuta för pengarna och en salig blandning det fick den stora publiken som trotsade snövädret och kom till Floda kyrka på lördagskvällen för att gå på julkonsert med två av 1980-talets svenska musikaliska ikoner, Tone Norum och Peter Jezewski.

Som bonus bjöds publiken också musikalartisten Daniel Lindqvist från Nyköping. De tre artisterna rör sig i helt olika genrer, vilket gav konserten osedvanlig bredd utan att den blev spretig, mycket tack vare de två mycket bra kompmusikerna på gitarr och saxofon som inte blev närmare presenterade annat än vid förnamn.

Peter Jezewski inledde föreställningen lite överraskande med att komma gående längs kyrkgången med gitarren på magen medan han framförde den känsloladdade Elvis-låten In the ghetto. Kaxigt nog bad han publiken svara och sjunga med honom redan i första låten, och fick direkt ett gensvar som ingen av de andra artisterna kom i närheten av under resten av showen.

Från första takterna var kvällen Peter Jezewskis, även om de övriga också levererade höjdpunkter. Peter Jezewski nådde miljonpublik med The Boppers när det begav sig och arbetar idag som artist med storbredd och i många konstellationer. Hjärtat finns dock i den amerikanska rock- och countrymusiken från 1950-och 60-talen, och han ser ut därefter på scenen. En i mitt tycke alldeles ljuvlig uppenbarelse, med uppkammad brylcremeslugg, cerise-lila kråsskjorta, cowboyboots med bling-bling, och varenda finger prytt med ringar. På kavajens ärmslut sitter knappar med strass, ja, Peter Jezewskis utstyrsel var helt enkelt ett skönt julpynt därför att det inte kändes utklätt och passade musiken.

Amerikansk country-musik är julstämning för mig. Om en artist var ljuvlig så var nästa huvudakt, Tone Norum, ljuv. Ljuv men blek i alla bemärkelser. Vitklädd, och med ett knippe svenska visor som inte riktigt kom till sin rätt i den stora, välfyllda kyrkan. Faktiskt kändes hennes framträdande något stelt och kyligt, som en vacker isdrottning blev hennes inslag i konserten en stark konstrast till Peter Jezewskis heta romans med publiken. Hon fick mig bokstavligen att rysa när hon sjöng Olle Adolphssons Trubbel med stor inlevelse. Detta var hennes starkaste nummer, men någon direkt värme förmedlade det inte.

Daniel Lindqvist är en i Sverige relativt okänd musikalartist, trots att han haft en roll i Andrew Lloyd Webber-musikalen Bombay Dreams i London. Nu senast har han spelat Joe i musikalen Showboat i Värmekyrkan i Norrköping. Daniel Lindqvists röst är det inget fel på. Han tog sig an paradnummer som såväl Tommy Körbergs melodifestivalvinnare Stad i ljus och julrökaren O helga natt.

Daniel Lindqvist har en bit kvar innan han på egen hand axlar en julkonsert av det format som arrangerats i Floda i lördags, men hans framträdande kompletterade föreställningen. Det hela blev som en chokladask. Vissa praliner är goda, vissa önskar man att tillverkaren låtit bli att lägga i asken, men så visar det sig att grannen som tittar in älskar just den sortens godis som man själv ratar. Konserten hade något för alla.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om