Den slutsatsen dras i en utredning av möjligheten till fler hemmaplanslösningar för barn och unga, som på grund av diagnoser och/eller funktionsnedsättning inte klarar att bo i sina föräldrahem.
Analysen är gjord på kommunfullmäktiges uppdrag av vård- och omsorgsförvaltningen tillsammans med social- och bildningsförvaltningarna.
De är bara en handfull, de unga som det handlar om. De omfattas inte av personlig assistans men är enligt LSS beviljade boende i familjehem eller bostad med särskild service.
Kommunens kostnad för dessa externa placeringar är omfattande. I övergripande plan med budget 2017–2019 heter det att förvaltningarna ska utveckla sitt samarbete för att hitta kvalitativa och billigare hemmaplanslösningar som kan fasa ut de externa placeringarna.
Förvaltningarna samverkar redan, eftersom barn med stort stödbehov ofta behöver insatser från flera förvaltningar. Sedan 2015 finns en samordnare som i särskilt svårbedömda fall har i uppdrag att vid varje förvaltning ta fram förslag till beslut.
Stöd på hemmaplan är alltid att föredra, medger utredningen. Men den uppger också att de barn som i dag är externplacerade har så varierade och stora stödbehov att kommunen inte klarar att tillgodose dem.
Bedömningen är att det inte går att bygga upp och behålla spetskompetenta verksamheter som uppfyller dessa behov till en lägre kostnad än för de externa placeringarna. Möjligheten till sådana måste därför finnas kvar, sammanfattar förvaltningarna.
Rapporten lämnas nu av kommunstyrelsen vidare till budgetberedningen för 2018.