Planen är att bygga ett 100-tal nya bostäder i området framöver. Men innan det kan bli aktuellt vill länsstyrelsen veta om det finns spår efter stenåldersboplatser i området. Därför var arkeologer från Societas archaeologica Upsaliensis på plats från måndag till torsdag i förra veckan, för att göra en utredning, vilket är det första arkeologiska steget.
I åkermarken i området gjorde de så kallade sökschackt.
‒Då drar vi sökschackt som är 2x10 meter med jämna mellanrum i åkerytan för att se om vi hittar något som vi kan se är fornlämningar. Det är oftast stolphål efter hus eller härdar efter eldar som vi letar efter, förklarar Emelie Svenman.
Sökningen gav ett enstaka fynd.
‒På ena åkerytan, som ligger i den norra delen av området, hittade vi en härd. Men det är i princip också allt vi hittade. Det är väldigt svårt att veta hur gammal den här, om vi inte hittar några fynd. Det kan vara bronsålder eller järnålder men det är inget som vi vet säkert nu.
Arkelogerna gjorde även undersökningar i skogen.
‒Vi hade svårt att komma dit med grävmaskin. Det var för tät skog.
Höjden över havet i det här området kan indikera att det finns stenåldersboplatser där. Likaså att det finns stenåldersboplatser i området.
‒Vi tittade ut några områden, enligt en rad kriterier, bland annat strax nedanför en höjd i söderläge. Sedan grävde vi provgropar för hand, som vi sållade.
Framför allt letade arkeologerna efter slagen sten, det vill säga rester efter att de tillverkar verktyg.
‒Men det gav tyvärr ingenting. Så vår bedömning är att det inte finns några stenåldersboplatser där, säger Emelie Svenman.
Resultatet av utredningen ska rapporteras till Länsstyrelsen som i sin tur gör en bedömning om den här utredningen räcker eller om de vill göra en förundersökning, i exempelvis det område där härden påträffades.
‒Det får vi se, vad de tycker, säger Emelie Svenman.
Under måndagen anlände även arkeologerna till Laggarhult, där Länsstyrelsen i Sörmland vill se en arkeologisk förundersökning av fastigheterna Havsörnen 21 och Sandbäcken 3:1. Här kan nämligen finnas rester av en medeltida gård.
‒Det vi tittar efter är en gårdslämning som heter Malinboda som finns på kartor från 1600- och 1700-talet. Vi försöker att lokalisera läget och se i vad mån den gårdslämningen är bevarad, säger Anna-Maria Hållans Stenholm, arkeolog.
‒Eftersom man har bott och bebyggt samma plats långt fram på 1900-talet så är de äldre lämningarna väldigt skadade, de är skadade och påverkade av 1900-talets bebyggelser. Det är vad vi kan säga hittills, men som sagt, vi har bara börjat.