Han ska förbereda Katrineholm inför tänkbara kriser och krig

På Alexander Janssons tjänsterum på Gröna kulle hänger en detaljerad karta över Katrineholm och åtskilliga meter under oss finns Sveriges första atombombssäkra skyddsrum.

Som beredskapssamordnare är Janssons uppdrag att se till att kommunens kärnverksamheter ska kunna bedrivas även under extraordinära förhållanden. Han ansvarar för allt från krisberedskap, krisorganisation och civilt försvar till samverkan med försvaret. Frågor som säkerhetschefen Peter Henriksson tidigare ensam ansvarade för.

– Det är skönt att vi är två som kan bolla med varandra för allt är inte glasklart. Peter har gjort ett fantastiskt bra jobb och jag förstår inte att han klarat av allt på egen hand tidigare, konstaterar Jansson.

Just nu pågår arbetet med den kommande mandatperiodens risk- och sårbarhetsanalys som ska täcka allsköns scenarion.

– Det handlar om allt från att säkra upp den vardagliga driften med exempelvis matleveranser till äldreboenden till att ha en plan för krigstillstånd, förklarar Alexander Jansson.

Jansson är katrineholmare och arbetade som chef - och produktionsledare på förlaget Plaza publishing i Stockholm när han bestämde sig för att göra ett lappkast i yrkeslivet. Istället återvände Alexander Jansson till skolbänken för att utbilda sig till säkerhets- och trygghetskoordinator.

Tanken var från början att arbeta med research kring personsäkerhet, men i stället har han nu ansvaret för en hel kommuns beredskap. Dessutom har Jansson tagit klivet från privat näringsliv till kommunal verksamhet.

– Jag var inte beredd på hur den kommunala världen fungerar med politiken som styr och alla olika verksamheter som ska tas hänsyn till, men nu börjar jag komma in i det. Jag har ju jobbat med snabba deadlines tidigare, men här är det i stället långa processer. Man petar i gång ett projekt och sen får det tugga på, konstaterar han.

Från myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kommer statliga medel för att stärka kommunens förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Tänkbara kriser man behöver ta höjd för som beredskapssamordnare är bland annat långvariga elavbrott.

– Vi kommer att inventera reservkraftverken i kommunen och kommer att investera i nya. Vi måste göra en bra resursfördelning och landsbygden ska prioriteras. Vi har även köpt in nödradioapparater med vev till verksamhetsansvariga och vattendunkar med tappkran till framför allt de kommunala köken.

I våras landade MSB-broschyren "I händelse av krig" i svenskarnas brevlådor som en väckarklocka om att man behöver förbereda sig för eventuella kriser.

– Fram till 1989 var folk i allmänhet mycket mer medvetna om beredskap, nu har vi blivit lite fredsskadade. Domedagsklockan har aldrig förr stått så nära tolvslaget men i dag handlar det inte om det kalla kriget utan om världskonflikter och klimathotet. Skulle det hända något stort klarar man sig bättre på landsbygden än i staden då man ofta har egen brunn och uppvärmning. Där finns en del att lära, säger Jansson.