- Jag är lite förvånad. Men det känns kul, säger Leif Hjelm när han iklär sig Solstråle-tröjan.
Anledningen till att han bär den stavas vänskap sedan många år tillbaka.
Leif Hjelm ställer alltid upp för andra, han har alltid ett extra leende över och han kan konsten att tänka positivt.
- Ja, det gör jag. Jag tänker att det finns alltid de som har de sämre, så varför deppa.
Runt benen på hans arbetsplats vid Katrineholms kommuns växthus har han sällskap av Rembrandt. Ja han heter så det lilla yrvädret på fyra ben. Men han kallas Remmi.
Hunden är egentligen Tuulikki Ortbys. Men nu när hon inte orkar ta hand om den så gör Leif det.
- Så är han hos henne någon timme då och då, säger han.
Att göra så för en annan människa är självklart för honom.
- Jag har nog alltid varit sådan, ända sedan jag var liten. Jag är nog inte så egotrippad utan jag bjuder på en hel del av mig själv och jag trivs med det.
Leif Hjelm har arbetat i kommunens växthus i sex år. Dessförinnan arbetade han med parkskötseln i Nävertorp och nästgård säger han och pekar mot reningsverket Rosenholm.
- Jag trivs här. Men jag trivs nog på de flesta platserna. Däremot vill jag inte hålla på med växter när jag kommer hem, skrattar han.
I slutet av juli stundar semestern. Då ska han hålla på hemma vid torpet och så åker han ut och fiskar om vädret tillåter.
- Jag åker gärna och sätter mig vid Ljusgryten. Det är jättebra avkoppling. Och så slipper jag se de första julstjärnorna här som kommer vecka 32.
För medan solen fortfarande steker ska de planteras. Framförhållning är a och o i det här jobbet.
- Men att plantera julstjärnor då, det känns lite konstigt.