Leif GW Persson, professor i kriminologi, konstaterar att informatörsverksamheten är det hemligaste man har inom den öppna polisen. Den hanteras inte ute i lokalpolisområdena, utan inom NOA, Nationella operativa avdelningen, och tidigare av Rikskriminalen.
‒Grundprincipen är att man har någon som är villig att berätta och som har något att berätta. Det är personer som är inblandade i brottslighet, som dels får ekonomisk vinning och dels kan slippa ifrån en del besvär. Det finns särskilda hanterare inom polisen som sköter det praktiska. De får inte ens för sina arbetskamrater tala om vem de hanterar. Det är en av mycket diskretion omgärdad verksamhet, säger han till Katrineholms-Kuriren.
Den 40-årige katrineholmare, som är en av de huvudmisstänkte för mordet vid Östra skolan, har själv i polisförhör berättat att han arbetat som hemlig informatör åt polisen.
Leif GW Persson vill ogärna uttala sig i generella ordalag och betonar att han inte är insatt i den stora brottshärvan i Katrineholm än. Men han konstaterar att det inte alls är osannolikt att poliserna som utrett mordet inte hade någon kännedom om att 40-åringen varit informatör.
"De har ju inte läckt till oss att du är informatör. Utan vi tog reda på det genom telefonlistor", säger förhörsledaren enligt förundersökningsprotokollet när 40-åringen avslöjar sin verksamhet.