"Och kom ihåg, även om man inte själv röker, måste man ha rökverk hemma, om man har bjudning och ens gäster röka". Denna märkliga uppmaning hittade jag i en vett- och etikettbok från 1933. När föll denna sed ur mode? Ha cigg hemma att bjuda på, även om man inte röker själv? Vill man absolut bruka egna rökverk rekommenderar boken att man ber om ursäkt: "jag röker aldrig annat än Alibaba". Man kan också säga att man inte tål värdens starka cigarrer, men då måste man ta fram en egen, svagare, "annars är det förkylt", enligt boken.
Jag var hemma hos någon klasskompis på mellanstadiet, vars föräldrar hade bjudcigaretter i en skål på bordet. Familjen hade dessutom hemhjälp och von-namn, kanske levde bjudbruket kvar i de kretsarna? Rökande var både billigare och mer spritt på den tiden. På 30-talet rökte långt fler än i dag, varannan man och var tionde kvinna. Idag röker 8,8 procent av den vuxna befolkningen. Cigaretterna var billigare förr - 1940 kostade en cigarett 4 öre, motsvarande 98 öre i dag, medan en cigarett i dag kostar runt fyra kronor.
Annat i etikettboken kan man kanske ta fasta på, men bjudcigaretter i skål på bordet får mina gäster se sig i månen efter, hädanefter också.
(Hela etikettboken finns tillgänglig på runeberg.org, sök på "Etikett och god ton".)