När Gerda, född Hohenfeldt, var i tonåren och Andra världskriget gick mot sitt slut år 1945, skulle östfronten passera familjen Hohenfeldt bostad i Danzig, varför familjen evakuerades till ett uppsamlingsläger i det av Tyskland ockuperade Danmark. Detta kom att påverka Gerdas framtid.
I lägret träffade hon sin blivande make Siegfried Nitz, men innan paret gifte sig och bildade familj, gav sig Gerda ut på ett äventyr på egen hand. 1948 nappade hon på ett erbjudande om att åka till Sverige och ett arbete som hembiträde på Djulö gård i Katrineholm.
1951 återvände hon till Tyskland och 1953 gifte hon sig med Siegfried Nitz, som under tiden hade utbildat sig till konditor. Tack vare Gerdas kontakter fick Siegfried 1955 ett erbjudande om arbete i Katrineholm och flyttade dit. Gerda väntade då parets första barn, Karin, och när hon var född kom Gerda efter till Sverige med dottern.
I Katrineholm växte familjen med ytterligare två barn, Roland och Annika. Gerda tog så småningom arbete på dåvarande LM Ericsson, men hennes stora intresse och glädje i livet vid sidan av familjen och trädgårdsodling, var barn. I många år arbetade Gerda inom barnomsorgen i Katrineholms kommun som barnskötare inom sexårsverksamheten, ett arbete som hon älskade.
Gerda Nitz gick i pension 1994, och ägnade därefter tiden åt sin trädgård och sina sex barnbarn.
Närmast anhöriga är maken Siegfried, barnen Karin, Roland och Annika med familjer samt brodern Ewald Hohenfeldt. Gerda Nitz blev 80 år.