Vindkraftskritikerna letar ständigt efter nya argument. Det senaste handlar om att ställa vindkraft mot jobbskapande. Jonny Fagerström och Marian Radetzki har i en rad inlägg, bland annat i Dagens Industri den 3 december, hävdat att satsningar på vindkraft skapar för få jobb, sett till kostnaderna. Men vindkraftens huvudsakliga syfte handlar om att minska beroendet av fossila bränslen och stabilisera klimatet.
För att minska klimatpåverkan har EU beslutat att energiförsörjningen år 2020 ska bestå av 20 procent förnybar energi. Det är ett ambitiöst men viktigt mål. Kärnkraften har visserligen låga CO2-utsläpp men är inte förnybar. Våra bioeldade kraftverk är i stort sett utbyggda – kanske finns ytterligare 5-10 TWH – liksom vattenkraften. Solenergin är på utvecklingsstadiet, liksom andra förnybara energislag som våg-, tidvatten- och saltkraft. Det mest realistiska alternativet idag, vid sidan av en effektivisering av energianvändningen, är en utbyggnad av vindkraften.
Omkring 3 500 vindkraftverk på land, samt 1 500 till havs, är vad som behövs för att Sverige ska nå målet. Precis som vid alla typer av förändringar höjs kritik, vilken ska beaktas. Vid sidan av argumentet att vindkraften ”är för dyr” har ett nytt argument börjat användas – bland annat av Fagerström och Radetzki – ”satsningarna på vindkraften ger för få nya jobb”. Det har visserligen funnits en orealistisk förväntan hos vissa av förespråkarna att vindkraften ska resultera i massor av ”gröna jobb”. Så är det inte. Sverige har liten tillverkning av vindkraftaggregat.
De flesta jobb som tillkommer är hos underleverantörer som utför kabelförläggning, mark- och anläggningsarbeten, service och drift. Det är åtskilliga jobb det handlar om per installerad GW. Men huvudsyftet med vindkraften är att öka produktionen av CO2-fri el. De nya jobben ska därför ses som en bonuseffekt. Gällande kostnaderna, är erfarenheten entydig: kostnaden per kwh sjunker när verken blir större och effektivare.
Vindkraftproducenten Arise Windpower uppger till exempel att kostnaden idag ligger på mellan 50 och 60 öre/kWh. Det är samma pris som, eller lägre än, både ny kärnkraft och ny kolkraft. Precis som vid all ny elproduktion behövs dock ett visst stöd, i Sveriges fall via elcertifikaten. För konsumenterna innebär det en extra kostnad på omkring 5 öre/kWh, varav 1 öre är moms. Det ska ställas i relation till det totala elpriset, inkl skatter, som ligger omkring 120 öre/kWh. Påståendet om vindkraftens "enorma" subventioner är felaktigt.
Det stöd som utgår är inte från staten utan betalas direkt av elkonsumenterna. Det motsvarar för de flesta mindre än vad en trisslott kostar per månad. Jag har självklart respekt för dem som känner tveksamhet kring vindkraften. Fördelarna måste vägas mot nackdelarna. I slutändan är satsningen på både vindkraft och andra klimatåtgärder en fråga om riskhantering. Mot risker försäkrar vi oss. Det vore oansvarigt att chansa.
Anders Wijkman
Rådgivare Stockholm Environment Institute och energiexpert, Linköpings Universitet