Friskolor sätter högre betyg i förhållande till elevernas verkliga kunskapsnivå jämfört med kommunala skolor. Det hävdas i en studie av Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
– Enligt alla mina mått är de fristående skolorna mer generösa, säger Jonas Vlachos till TT.
Framför allt sticker Kunskapsskolan och Engelska skolan ut med för höga betyg, enligt forskaren.
Jonas Vlachos har jämfört betygen på olika skolor med resultaten på nationella prov i matematik, något han menar ger en bra bild av elevernas allmänna kunskapsnivå.
– I praktiken jämför jag betyget i hemkunskap mellan en skola som tillhör Engelska skolans koncern, med en kommunal skola som har motsvarande nationella provresultat i matematik. Då kan jag se att hemkunskapsbetyget på Engelska skolan är väsentligt högre, säger Jonas Vlachos.
Till viss del kan skillnaderna i betygssättning hänga ihop med i vilka områden skolorna är verksamma, och också vilken bakgrund elever som går där har. Men skillnaderna är betydande även efter att hänsyn tagits till sådana faktorer, enligt Vlachos.
Även i Katrineholm är snittbetygen på Kunskapsskolan högre än på de kommunala skolorna. Men att de skulle vara felaktigt satta avfärdas helt av skolans rektor Marcus Brunberg.
– Vår kvalitetsprocess är väldigt bra och vi har lärare som är väldigt duktiga och erfarna i att sätta betyg, säger han.
Marcus Brunberg tycker att Vlachos påståenden om glädjebetyg på friskolorna är märklig. Rektorn påpekar att det inte bara är resultaten på de nationella proven, som avgör vilket betyg en elev får. I betygssättningen vägs all information om en elevs prestationer ihop.
Marcus Brunberg säger också att koncernens skolor nyligen har granskats av Skolinspektionen, med gott resultat.
– Vi får mycket beröm för vårt kvalitetsarbete, säger rektorn.
Om staten anser att de nationella proven ska vara det som ensamt avgör betygen, måste i så fall uppdraget till skolorna ändras, framhåller Marcus Brunberg. I andra länder finns sådana nationella examensprov. Men det vore en olycklig väg att gå, tycker rektorn.
– Där pluggar eleverna i princip bara för provet. Men jag tycker att man ska lära för livet, säger Marcus Brunberg.
Gymnasieminister Anna Ekström (S) reagerar starkt på rapporten om att friskolor skulle sätta för höga betyg.
– Alla unga ska känna att de betyg som sätts ska sättas på kunskaper, inte efter vilken skola man gått på, säger Anna Ekström till TT.
Konsekvenserna för eleverna kan bli allvarliga, påpekar hon.
– För de elever som går på skolor utan betygsinflation får det konsekvensen att man kanske missar sin drömutbildning, inte får gå på den skola man kunnat gå på. För de elever som får uppblåsta betyg så betyder det att de kommer vidare i skolsystemet utan de kunskaper som betygen visar, så det är faktiskt ett fel mot dem också.
I februari visade en rapport, då från Skolverket, att fristående gymnasieskolor sätter något högre betyg än kommunala.
– Då kallade jag upp Friskolornas riksförbund och det här visar ju att den diskussionen absolut måste fortsätta, säger Anna Ekström.
Engelska skolan tillbakavisar uppgifterna i rapporten och hävdar att Engelska skolans utvärderingar tvärtom visar att det är de kommunala skolorna som i högre grad står för betygsinflation i kärnämnena