Förbudet mot tiggeri i Katrineholm nu bara några klubbslag bort

Nu går S- och M-majoritetens löfte om tiggeriförbud över i skarpt läge. En ändring av de lokala ordningsföreskrifterna ska göra det möjligt att avvisa tiggare från centrum och flera andra offentliga platser.

Foto: Nilsson/TT Johan

Övrigt2019-02-22 19:00

Samarbetspartierna har länge haft samma hållning i tiggerifrågan. Avsikten att införa ett lokalt förbud uttrycks tydligt i den kommunplan S och M tog fram efter valet.

Nu övergår planen i handling.

– Det är inte frågan om vi ska ha ett förbud utan hur, säger kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S).

På uppdrag från politiken har tjänstemän i kommunlednings- och samhällsbyggnadsförvaltningen sett över de lokala ordningsföreskrifterna och lämnat ett förslag till ändring.

Det omfattar ett tiggeriförbud i hela stadskärnan. Därmed blir det inte längre tillåtet att tigga utanför Systembolaget, Violengallerian och Kvarnen.

Förbudszonen omfattar alla de centrala affärsstråken på kommunal mark men även Stadsparken, Lövatunneln, Tingshusparken och delar av Storgatan på Norr.

– Sedan blir det upp till handlare och fastighetsägare att ta ställning till hur de vill ha det, säger Dahlström.

I nuläget finns omkring ett halvdussin aktiva tiggare i kommunen. De flesta ägnar sig åt passiv pengainsamling på privat mark, som inte omfattas av förbudet. Ett exempel är Ica Maxi på Lövåsen. Som det ser ut nu, kommer butiken inte att följa kommunens exempel.

– Så länge tiggarna inte stör och är påträngande ser jag inget problem. Vi har haft lite problem tidigare, men ingenting det senaste året. Vi har heller inte fått några synpunkter från kunderna, säger Emil Remröd som driver butiken.

Det är genom en omskrivning av de lokala ordningsföreskrifterna som förbudet ska införas. S- och M-majoriteten har enligt Dahlström "plankat" förbudet som Vellinge kommun infört.

– Vi skulle kunna koppla penningböter till det, men väljer att inte göra det. Bryter man mot det ska man däremot bli avvisad av polis, säger han.

Nu ska service- och tekniknämnden och bygg- och miljönämnden yttra sig om förslaget. S och M kan räkna med politisk strid. Alla oppositionspartier utom SD är starkt emot.

– Att vara fattig och i behov av pengar är inget brott. Ordningsföreskrifterna är till för att upprätthålla ordningen på offentlig plats. Vi ser inte att den insamling som pågår är så störande att den behöver regleras, kommenterar oppositionsrådet Inger Fredriksson (C)

– Höjden av omänsklighet och inhumanitet, säger Joha Frondelius (KD).

– Jag förstår att Dahlström vill ha ”rent och fint” i sin lilla kommun, och att fattiga människor som ber om hjälp stör den bilden. Ett förbud trollar inte bort de underliggande problemen, säger Nicklas Adamsson (MP)

– Det enda det åstadkommer är att flytta bort tiggarna ur vår omedelbara medvetenhet utan att göra minsta lilla för att komma åt grundproblemet, menar Jesper Ek (L)

– Då finns ingen plats för solidaritet och medmänsklighet i socialdemokraternas Katrineholm, är Tony Rosendahls (V) slutsats om förbudet drivs igenom.

SD ser helst en nationell bestämmelse men föreslog ett lokalt förbud i en motion 2017.

– Så ändringar i ordningsföreskrifterna kan inte ske fort nog, tycker SD:s gruppledare Mica Vemic.

[fakta nr="1"]

Katrineholm hör till en mindre skara kommuner som vill stoppa tiggeriet med ett lokalt förbud i ordningsstadgan. Föregångaren finns i Skåne: Vellinge kommun. Där har polisen börjat avvisa tiggare från offentliga platser – utan dramatik.

Strax före jul beslutade Högsta förvaltningsdomstolen att ge moderatstyrda Vellinge rätt att införa ett förbud mot passiv penninginsamling i kommunens lokala ordningsstadga.

Länsstyrelsen hade dessförinnan sagt nej. Kommunen ansågs inte kunna visa att tiggeriet medförde några störningar i den allmänna ordningen.

Högsta förvaltningsdomstolen såg däremot ingen anledning att ifrågasätta kommunens bedömning.

Direkt efter beslutet trädde därför tiggeriförbudet, beslutat 2017, i kraft. Det omfattar fem specifika platser i Vellinge och är geografiskt mindre omfattande än förbudsförslaget i Katrineholm.

Vellingepolisens första insats blev att informera tiggarna om nyordningen. Kommunpolisen spelade upp ett meddelande på rumänska – varpå tiggarna lämnade förbudsplatserna.

– Det vi fått återrapporterat är att de har förstått vad som gäller. Sedan dess har vi inte fått några signaler om att det varit några uppenbara problem.

Det säger kommissarie Lars-Gunnar Björnqvist, chef för lokalpolisområde Trelleborg där Vellinge ingår.

Det är dock ännu oklart om förbudet har lyckats få bort tiggandet från gatorna – och hur människorna som det berör har påverkats.

– Förbudet är relativt nytt, även om det var länge sedan det politiska beslutet togs. Vi har ännu inte gjort någon uppföljning av vilken effekt det haft. Det ska vi titta på tillsammans med polisen, säger Jesper Behn Fransson, trygghets- och säkerhetsutvecklare i Vellinge kommun.

När tidningen Aftonbladet i januari gjorde en enkät med landets kommuner, svarade 24 av 290 att de är villiga att införa ett förbud liknande Vellinges.

Att tiggerifrågan är infekterad och rör upp känslor råder det ingen tvekan om. Reaktionerna mot ett framryckande tiggeriförbud har inte låtit vänta på sig.

Under den senaste veckan har Gröna kulle bombarderats med protestmejl.

”Att andra kommuner beslutat att införa tiggeriförbud innebär inte att ni också behöver göra det.”

”Att förbjuda människor i nöd att be om hjälp är en människorättskränkning.”

”Tyvärr ännu ett exempel på ryggradslöst underordnande inför de populistiska och främlingsfientliga krafter som allt mer brer ut sig.”

”Har du/ni glömt vad hela den socialdemokratiska rörelsen handlar om?”

”Förbjud inte fattigdom. Var glad att du är rik i stället och visa medmänsklighet i era beslut!”

Så heter det i några av de många mejl som strömmat in till kommunkansliet och kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström. En inlaga kommer från en grupp inom människorättsorganisationen Amnesty international, som uttrycker stor oro för konsekvenserna av ett tiggeriförbud.

Många av avsändarna är personer utan uppenbar lokal koppling. Sannolikt protesterar de, ibland i identiska ordalag, på uppmaning.

Bland mejlskrivarna finns också en "inflyttad katrineholmare" som på grund av tiggerifrågan omprövar sin stolthet för kommunen.

"Nog kan vi bättre i Katrineholm än att sjunka så här lågt?"

Det händer nu

Tre instanser ska lämna synpunkter på ändringen av lokala ordningsföreskrifterna: service- och tekniknämnden, bygg- och miljönämnden och Polismyndigheten Region öst.

Kommunstyrelsen behandlar ärendet i mars innan kommunfullmäktige kan fatta beslut i april.

Länsstyrelsen tar därefter ställning till beslutet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!