Då Eva Hallin hade bestämt platsen för firandet återstod att välja vad hon skulle bjuda festdeltagarna på.
- Min sambo föreslog att jag skulle bjuda på mat från 1943 – det år jag är född, berättar hon.
Efter sin mor har Eva ärvt matkuponger och annat från beredskapstiden i början av 1940-talet, då stora delar av Europa befann sig i krig. Födelsedagsmenyn togs från boken "Sörmländska matminnen". Dessutom visades bilder på gengasbilar, strumpebandshållare för herrstrumpor, isblockssågning och mycket mer på en anslagstavla i matsalen.
I Österåkers skola är eleverna sedan tidigare vana vid att sätta sig vid matborden och lyssna till en presentation av maten av de elever som är veckans matvärdar och nu lyssnade de till Evas berättelse.
Hon berättade om livet på 1940-talet och att maten som nu transporteras med båt, långtradare eller flyg inte fanns att tillgå på den tiden. I stället var det brist på vissa varor och det blev ransoneringstider.
- Vet ni vad ransonering betyder?
Några elever sträckte upp handen och med lite guidning kom svaret att det betyder att man delar maten så att den räcker.
- Tänk er att vi som sitter här är 30 personer och alla vill ha en bulle. Men vi har bara 15 bullar. Om vi då delar dem mitt itu räcker det till alla, fortsatte Eva.
När hon berättade om gengasbilar blev André, en av pojkarna i förberedelseklassen, intresserad.
- Vad intressant, sa han med inlevelse.
Eva berättade att man saltade, konserverade och använde isblock från sjön för att bevara maten då det inte fanns kyl- och frysskåp.
Tillsammans med Lena Olsson hade hon förberett maten. Salt sill med potatis, gräddfil och gräslök, Sluring-soppa på korngryn och salt fläsk, fiskbullar och fiskpaté och Österåkersgröt med saffran och grädde.
- Maten bestod av sådant som oftast fanns i närheten. Jag fick till exempel äta gädda på längden, tvären och höjden, berättade Eva vidare.
Fyra rätter blev eleverna bjudna på den här dagen, men sen var det Eva Hallins tur att bli uppvaktad med tårtor och presenter, bland annat ett stort fång med 70 rosor. Och så avslutades allt med en sång till jubilaren.