– Det har gett mig självförtroendet tillbaka. Nu kan jag känna hopp – och andas igen.
Marianne Wahlström, 62, tar emot i receptionen på Duveholmsgymnasiet/KTC. Här har hon en fast punkt i tillvaron sedan i somras, då hon efter en kortare extratjänst som skolvärd på Järvenskolan fick chansen att fortsätta på gymnasiet.
– Jag hade inte varit i skolvärlden förut, men gud vad jag trivs! utbrister hon.
Många av arbetsdagens sysslor är administrativa. Marianne Wahlström bistår med posthantering, sorterar elevakter, kopierar, svarar i telefon och hjälper elever och besökare till rätta.
Syftet med extratjänster är just att utföra sådana viktiga arbetsuppgifter som ordinarie personal inte hinner med: att skapa trygghet på skolgården, ge handräckning i köket, sätta guldkant på tillvaron i äldreboendet.
När Marianne Wahlström får en stund över, rör hon sig i skolkorridorerna. Kontakterna med eleverna är viktig. Hon liknar sig själv vid en "mormor" och känner att hon i den rollen är både uppskattad och har auktoritet.
– Fler vuxna i skolan behövs.
I arbetsuppgifterna ingår också att hjälpa en funktionsnedsatt elev på skolan; en syssla som passar Marianne Wahlström bra eftersom hon har en undersköterskeutbildning. En axelskada hindrar henne från att jobba i vården, och fram till den kommunala extratjänsten hade hon varit arbetslös i två år.
– Man blir väldigt nere, deppig. Man har aldrig några pengar och får tacka nej till allt.
Enligt regeringen behövs en halv miljon nya medarbetare inom välfärden de närmaste tio åren. 20 000 av dessa ska komma genom extratjänsterna.
Efter en fiaskoartade start för åtgärden har antalet tjänster mer än fyrdubblats i riket. Många kommuner har upptäckt möjligheten att mot full statlig ersättning ta in extra händer. I Katrineholm finns nu 60 extratjänster, 15 därtill är på gång.
Åtgärden är begränsad till ett år med syftet att den arbetslösa ska gå vidare till studier eller annat jobb. Men tjänsten kan förlängas ett år, vilket Marianne Wahlström drömmer om. Det vore "underbart", säger hon.
– Jag är ingen karriärmänniska, jag är en hjälpare. Och sådana behövs.
Fyra gånger sedan 2016 har arbetsförmedlingen anordnat rekryteringsträffar med jobbsökande som bedöms som intressanta för extratjänster.
På torsdag är det dags igen. Då kommer Viadidakts arbetsmarknadscoach Annika Juhlin att ”speed-dejta” långtidsarbetslösa och nyanlända, som är målgrupperna för åtgärden.
– De får berätta om sig själva och vad de är intresserade av att jobba med. Sedan kontaktar jag kommunens förvaltningar för att se vad som erbjuds.
Det är med Juhlin som länk som extratjänsterna besätts. Mest efterfrågas tjänster inom skola, barn- och äldreomsorg.
– Många nyanlända vill jobba i barnomsorgen eftersom de hört att det där är lätt att lära sig svenska. Många vill också jobba med äldre för att det ger goda chanser till jobb i framtiden.
24 av de 60 extratjänsterna i kommunen finns inom skola och förskola. 19 finns inom vård- och omsorgsförvaltningen, tio inom Viadidakt. Resten återfinns i kommunens övriga verksamheter. Via arbetsförmedlingen ges också möjlighet till extratjänster i ideell sektor.
Även om få extratjänster hittills lett till fasta jobb eller studier, tycker Juhlin att satsningen är framgångsrik. Kommunkoordinator Karin Rytter instämmer:
– Vi har en bra organisation inom kommunen för detta och ett väl utvecklat samarbete med arbetsförmedlingen. Extratjänsterna har också prioriterats av politiken, är förklaringarna som Rytter ser.