En stor utmaning att vända fallande betygstrend

En elev i Katrineholms kommun kostar flera tusen mer per år än genomsnittet i landet. Samtidigt sjunker betygsresultaten och behörigheten till gymnasiet minskar. Ekvationen går inte ihop, tycker skolpolitiker som vill få mer för pengarna.
Men bakom siffrorna finns en komplex verklighet.

Övrigt2011-11-29 06:48

Valla skola hade ett magert resultat bland niorna i våras. 27 procent nådde inte målen. Men lärarna ser hur resultaten kan variera över tid.
– När vi gjorde nationella prov i NO för tre år sedan hade eleverna VG i snitt.
Det säger Christer Broström, mentor i 8B i Valla, som ser flera skäl till hur betygen blir. Kunskaperna som eleverna har med sig från sexan är ett, lärarnas olika bedömningar ett annat. Och, säger han, ”det är inte inne att jobba hemma”.
– Jag tycker inte att betygen i våras var någon katastrof. Det handlade om några få elever som inte blev godkända för att de inte kom till lektionerna. Dem misslyckades vi med, säger Maria Ekberg, mentor för 8C i Valla.
Skolan är liten. Alla känner alla. André Al-Khabbaz, elev på skolan, vet hur läget var förra terminen.
– De flesta som inte nådde målen i våras jobbade inte med flit. Utsikten fanns inte då. Den kunde ha hjälpt dem. De som inte jobbade ville ha med mig men jag sköter skolan. Jag vill ha en bra framtid.
Utsikten är en verksamhet på skolan som startade under hösten. Där har korridorvandrare och elever med stora utmaningar i sin skolgång möjlighet till anpassade studier. Det har blivit lugnare på skolan nu, tycker många. Fler har funnit sin plats.
Fredrich Innocenti, mentor i åttan i Valla, vill lyfta fram de goda exemplen som i sin tur kan lyfta andra. Eleverna som går vidare från Valla med fina resultat syns inte, tycker lärarna. Fredrich Innocenti ser fördelarna i den lilla skolan. Varje elev blir sedd.
– Skolan har rykte om sig att vara stökig. Det är den inte.
På Nyhemsskolan, som också kämpar med resultaten, har det precis som i Valla kommit och gått rektorer de senaste åren. Nu tycks det ha blivit stadga på båda skolorna. Jörgen Karlsson i Valla vill stanna. Det vill också Christina Jansson, relativt ny rektor på Nyhem. Hon säger att bristen på stabilitet kan ha påverkat betygen.
– Ledarskapet har stor betydelse.
Varje skola strävar mot bättre resultat, med hjälp av forskning och lyckade exempel. Nyhem ska titta närmare på nyzeeländske forskaren John Hatties arbete, som särskilt lyfter fram vilken stor betydelse läraren har.
Nyhemsskolan har även ett matteprojekt för att förbättra resultaten. Lärarna jobbar enligt metoden Learning study, som bland annat går ut på att de studerar varandras arbete för att se vad som kan utvecklas.
Att utbyta erfarenheter lärare och skolor emellan tycks bli vanligare. Det görs bland annat mellan SO-lärare som har gemensamma möten, berättar Fredrich Innocenti. Detta är en framgångsfaktor enligt den så kallade McKinseyrapporten som har studerat elevresultat i 20 skolsystem världen över.
Enligt rapporten går det att vända ett skolsystem till det bättre på sex år. Att vända den lokala utvecklingen är en utmaning för Katrineholm. Men det finns en fast grund att stå på, förmedlad av Maria Ekberg i Valla om kollegerna:
– Alla bryr sig så fruktansvärt mycket om eleverna.
 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om