Tjurskalligt behÄller jag stjÀrnorna i fönstren och adventsljusstakarna ett tag till. De lyser ju sÄ fint i kvÀllsmörkret sÄ jag axlar manteln som Ärstidsrebell. Den vita amaryllisen i köksfönstret har ocksÄ lÀst fel i tidtabellen och ringer in vÄrvintern med sju snövita klockor.
Julgranen portade dÀremot mannen i huset. Snipp snapp klipp förvandlade han den till plockepinn med sekatören. SjÀlv fick jag den otacksamma uppgiften att borsta mattan den stÄtt pÄ och jag borde ha bytt understÀllet mot en rustning i rostfritt. Granbarren gjorde tusen nÄlar i Àndan medan jag fyllde en pÄse med naturkonfetti av det stickiga slaget.
Julgransplundringar i min Älder Àr vÀrdelösa. Jag övergav tanken pÄ att solokvist göra raketen vid barrhögen och plundrade istÀllet skafferiets chokladdepÄ.
Den kvarglömda knÀcken lÀt jag vara, för husets tandfe Àr redan nÀra konkurs. Först tappade sjuÄringen bÄda sina framtÀnder och sen fick Àven storasyster en glugg att stoltsera med.
VardagskvÀllarna förgylls med höglÀsning. Turnén börjar med Bamsetidning i 7-Äringens sÀng, sen plöjer jag ett par kapitel i 9-Äringens julklappsbok: ett rafflande Àventyr med professor Proktor, pruttonautpulver och tidsresor i badkar. Vi har minst lika roligt bÄda tvÄ och jag snöar fullstÀndigt in pÄ att hitta pÄ olika röster Ät rollfigurerna. Jag Àr sÄ inne i min show att jag ofta missar att publiken redan snarkar pÄ min arm.
BÄde förmÄgan att tvÀrsomna och att ordvitsa har den lilla damen Àrvt pÄ mödernet.
En kvÀll nÀr vi rullade hem frÄn veckans ridlektion upptÀckte vi en varningsblinkande lastbil i diket. Det sÄg ut som om en FinlandsfÀrja hade gÄtt pÄ grund pÄ VingÄkersslÀtten. Efter larm till 112 kunde vi efter en bra stund konstatera att rÀddningskÄren hade koll.
NÀr vi sent omsider fortsatte hemfÀrden utbrast 9-Äringen plötsligt frÄn baksÀtet: "Ni fÄr inte göra ved av mig!"
Jag fattade inte ett smack sĂ„ hon skyndade sig att tillĂ€gga â... för jag kommer att sova som en stockâ och fnissade gott en bra stund Ă„t sitt skĂ€mt.
Sen diskuterade hon och 7-Äringen lÀnge och vÀl vilka lastbilar som skulle kunna hamna i diket.
"TÀnk om en godislastbil skulle vÀlta och det regnar triljaders godisar. Alla vuxna skulle bara: à h nej, nu fÄr barnen sockerchock" fnittrar lillasyster.
De dÀr stunderna dÄ de bÄde Àr sams och anvÀnder superkrafterna humor och fantasi blir en lyckovÄg som vÀrmer i midvinterkylan.