På lördagen är det Arkivens dag. Katrineholms kommunarkiv har extra öppet med en visning toppad med fika.
Det lokala temat i år är känt från Katrineholms-Kuriren: Det var då. Arkivarien Lena Martin och hennes assistent Roland Blomkvist har valt att rida vidare på framgångsvågen för den lokalhistoriska artikelserie de får publicerad i KK varannan lördag.
— Ja, den verkar har blivit mycket populär! Det ringer folk hit nästan dagligen och ställer frågor till oss om många saker, säger Martin.
Kollegan Blomkvist har arbetat 14 år i arkivet:
— Jag börjar bli en inventarie, jag också. Jag har inte stenkoll på allt i samlingarna, men nog har jag lärt mig mycket.
Mer om Katrineholm har vi alla fått lära oss när Blomkvist och Martin plockat fram bilder från förr och i tidningen berättat historien om och bakom fotografierna. Det är ett axplock av dessa som nu ställs ut.
I arkivets 3 000 hyllmeter finns en historisk skatt som kan grävas i länge. Här finns bland annat en halv miljon bilder, när negativ, diabilder och glasplåtar läggs till de många papperskopiorna.
Viadidakt hjälper till att digitalisera bilderna för framtida bevarande. Blomqvist delar den gängse uppfattningen att landets arkiv måste ta steget in i den digitala tidsåldern. Inte bara för tillgänglighetens skull, utan också av utrymmesskäl: arkivet är fullt till bristningsgränsen.
— Det diskuteras ett e-arkiv för alla kommunala handlingar. Men det handlar om stora pengar och jag tror att vi måste gå samman med andra småkommuner för att klara det.
Till vardags har arkivet besökare med flera olika slags förfrågningar. Någon som köpt ett hus vill veta vilka som bodde där förr, någon annan har förlorat sitt skolbetyg.
Arkivarierna får också fälla rättskipande avgöranden, som när två borgerliga politiker sökte stöd i arkivet för att S-beslutet att ställa Hjalmar Branting-statyn utanför Folkets hus var felaktigt.
— Jag hittade kulturförvaltningens beslut som visade att beslutet var i sin ordning, plirar Blomkvist.