Det förebyggande hälsoarbetet prioriteras ofta bort för det akuta

Landets landsting och regioner har kommit olika långt i det samverkande arbetet, enligt SKL.

En del jobbar med bred samverkan och med gemensamma mål, andra har god kunskap i de enskilda verksamheterna men behöver utveckla ledning och styrning.

Det är i den senare kategorin Sörmland hamnar enligt personallandstingsrådet Jacob Sandgren (S).

Han är ordförande för nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, som är gemensam för landstinget och länets nio kommuner.

I dagsläget ska nämnden jobba för att samverkan kring bland annat barn och unga som behöver särskilt stöd, äldre och personer med psykisk ohälsa och sjukdom.

Men det förebyggande arbetet har än så länge ingen plats i nämnden enligt reglementet, säger Jacob Sandgren.

– Vi är inte så tydliga när det gäller det förebyggande arbetet. Hela strategin från SKL går ju ut på att jobba förebyggande och där är vi inte än.

En lyckad samverkan som landstinget och länets nio kommuner enats om är nya riktlinjer för att patienter som skrivs ut, snabbt ska kunna komma hem från sjukhus och känna sig trygga med att få vård på rätt nivå.

Men generellt är det förebyggande arbetet är svårt och prioriteras ofta bort jämfört med det akuta, säger Jacob Sandgren.

– Frågan är också hur man ska få tid för effektivt förebyggande arbete. Men för att klara det akuta framöver, måste vi komma in i det förebyggande arbetet, säger Jacob Sandgren.

Samtidigt, pekar han på att det görs mycket förebyggande folkhälsoarbete inom Sörmland, i landstingets regi. Både skolelever och landstingspersonal får delta i självmordspreventiva program. Ett län där ingen tar sitt eget liv är också ett av målen i landstingets budget för 2019.

I landstingets vision om att bli Sveriges friskaste län 2025 ingår just det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som ett huvudmål.

– Här måste vi bli tydligare att få med kommunerna och nå dit att även kommunerna känner ett ägande av visionen. Även när det gäller elevhälsan och samarbetet där mellan kommuner och landsting behöver vi utveckla ännu mer, säger Jacob Sandgren.

Men det är inte alltför lång väg kvar till en gemensam målbild, tror han.

– Vi har byggt upp en tillit mellan verksamheterna. Tidigare var det landstinget mot kommuner, men nu samarbetar vi ändå mer tydligt och hjälps åt på ett helt annat sätt än för tio år sedan.

Går det att ena Sörmland i ett förebyggande arbete för hälsan i din mening?

– Ja, just för att det finns en tillit till varandra. Det handlar inte om att någon ska gå in och göra någon annans uppdrag, men om att vi måste göra det rätta tillsammans. Det är bara dumt att alla jobbar var för sig, det blir så mycket kraftigare om vi gör det tillsammans. Det här är en samhällsbyggnadsfråga.

Monica Johansson (S), landstingsstyrelsens ordförande, säger att ambitionen är att i högsta möjliga mån fatta beslut som ligger i linje med SKL:s Strategi för hälsa. Några bra exempel på samverkan som redan lyckats, enligt henne, är de familjecentraler som nyligen startat upp i Gnesta och Flen till exempel.

– Vi ska också komma ihåg att Sörmland är ett län som är drabbat av ojämlik hälsa och det ställer till med oreda. Mot den bakgrunden är det av än större betydelse att vi jobbar förebyggande.

– Vi ser att vi behöver samarbeta än mer med kommunerna i länet inom exempelvis psykisk ohälsa, men även så att vi gemensamt kan koordinera insatser mot dåliga hälsovanor samt mot att elever hamnar utanför. Vi kan alltid bli bättre, men vi gör en hel del bra redan i dag. Att kunna sluta breda överenskommelser, sätta upp gemensamma och långsiktiga mål för framtiden är absolut nödvändiga för såhär pass viktiga och stora frågor. Och nu i januari, när Region Sörmland bildas kommer jag lyfta de här frågorna på agendan på första mötet, säger hon.