Katrineholms ryttarförening äger ridanläggningen Trolldal, strax söder om stan. Oftast brukar föreningar hyra plats i anläggningar, men ryttarföreningen har ägt stall och ridhus här från början.
Ryttarföreningen har ungefär 400 medlemmar och cirka 200 ridelever i veckan.
- I en stad med 35 000 invånare skulle det kunna vara fler, men det är också mycket konkurrens, konstaterar ridskolechefen Annette Karlsson.
Ryttarföreningen är en av de föreningar i Katrineholm som får kommunalt stöd för sin verksamhet.
- Jag tycker att kommunen är generös mot ridsporten. Bidragen har förändrats, nu vill kommunen att de ska vara transparenta, att man ska kunna säga exakt vad pengarna gått till, säger Annette Karlsson, som är nöjd med kommunens bemötande.
Vintern 2009 -2010 skapade snömassorna problem med ridhustaket, då ställde kommunen upp direkt, berättar hon.
Samtidigt tycker hon att det finns både för- och nackdelar med att föreningen äger sitt hus.
- Vi måste stå för varje spik här och förlita oss på mycket ideellt arbete.
Förutom föreningsstödet kan föreningar söka driftbidrag, till el, vatten och löpande utgifter och bidrag från SISU, Sörmlandsidrotten.
Katrineholms ryttarförening har i likhet med andra föreningar också möjlighet att söka statligt lokalt aktivitetsstöd, det statliga kallas för "lok-stöd". Stödet baseras på antalet deltagare och sammankomster.
- Ju aktivare vi är desto mer bidrag kan vi få.
Lok-stödet ges till verksamheter för barn och unga upp till 20 år.
- Vi har juniorpriser för alla upp till 20 år, det är för att vi får lok-stödet.
Förutom ridskola har föreningen en omfattande uppstallningsverksamhet, där privathästägare hyr stallplats. Den verksamheten, liksom i stort sett vuxenridningen, bär sig själv ekonomiskt. Men utan bidrag skulle inte ridskolan existera, säger hon.
- Vi är bidragsberoende, säger Annette Karlsson.
Läs i Katrineholms-Kuriren måndag 21 januari:
Hjälpen från kommunerna varierar kraftigt