Linnea Eriksson har själv varit simmare. I lågstadiet gick hon som många andra barn på simskola. Och hon upptäckte direkt att hon hamnat i rätt element.
‒Det är en frihetskänsla att simma, säger hon.
Simglädjen ledde henne till att börja träna med en klubb och sedan också börja tävla. Bland annat mot Sarah Sjöström, som slog igenom som 14-åring och sedan har erövrat simvärlden med mängder av mästerskapsmedaljer och ett flertal världsrekord.
‒Hon var snabb redan då. Hon verkar ha ett jättebra psyke och samtidigt klara av att ha roligt också.
Mycket av hemligheten till framgång sitter just i simmarnas egna huvuden. Och det var där som det till slut blev för jobbigt för simmaren Linnea Eriksson.
‒Jag var nervös i veckor före en tävling och mådde jättedåligt.
Så hon slutade att tävla, men inte att träna.
‒Det blev ett tomrum. Jag ville använda det som jag ändå lagt ner så mycket tid på.
Lösningen blev ett eget företag inom träning och hälsa, där ungefär halva tiden ägnades åt att utbilda i crawl. För att få ägna sig ännu mer åt sin passion simning, sökte hon sig för något år sedan till Vingåkersbadet, där hon nu är anställd som siminstruktör. Hon håller både i simskola för barn och i crawlkurser för vuxna. Det senare en trend som vuxit sig allt starkare de senaste åren.
‒Jag tycker att det är en trend att komma i gång generellt. Många vill hålla på med triatlon, swimrun och klassiker. De vill gå en crawlkurs för att kunna hålla i gång och träna.
Men man behöver inte vara vältränad triatlet för att gå en crawlkurs, intygar Linnea. Enda kravet är egentligen att man är simkunnig.
‒Det är jätteblandat på kurserna. Män och kvinnor i olika åldrar. Det brukar vara jättetrevliga grupper, vi har väldigt roligt.
Men det är mycket jobb också. Crawl är komplext berättar Linnea.
‒Man ska hitta ett bra flytläge där man är motståndslös och få ihop bensparken med armtagen och andningen. Många fastnar på någon grej men kan ha lättare för annat.
Det krävs också en del eget arbete. En timmes lektion i veckan gör ingen till en fullfjädrad crawlare efter åtta kurstillfällen.
‒Vill man verkligen lära sig ska man träna ytterligare två, tre gånger i veckan. Men många tycker att det är ett helt projekt att ta sig till badhuset. Att det tar tid med ombyte och dusch. Kanske måste man hoppa över lite andra grejer.
Grupperna består av runt sex elever och trycket är stort på platserna.
‒Intresset har ökat under flera år nu och jag hoppas att det fortsätter att öka. När man gått en simkurs blir man tryggare i vattnet och mer manad att hjälpa till om det händer en olycka vid vattnet till exempel.
‒Det är en social grej också, man blir gladare av träning. Har man en gång börjat träna är det svårt att backa, det blir som en drog. En bra drog.
Linnea Eriksson ligger också bakom det årliga Linneasimmet vid Djulö. Där ser hon hur hennes arbete verkligen bär frukt.
‒I somras hade jag haft runt 70 procent av deltagarna som elever på olika sätt. Det var en jättehäftig känsla.