Efter alla år som journalist och mediechef bland idel män lever hon nu sitt liv på Bjursätters gård mellan Malmköping och Flen, respektive i Stockholm.
Men hon ligger inte på latsidan. Styrelseuppdragen är många, barnbarnen får ta njutningsfull tid och hon har nyss avslutat sin andra bok. Uppfostrad av män kommer ut i höst.
Hon är lång och smal. Tycks hålla både kroppen och hjärnan i form. Ger ett kraftfullt, men samtidigt vänligt intryck. Starkt, självständigt, öppet, nyfiket och levnadsglatt, verkar hennes sinne vara. Men åren börjar märkas.
- Det är första gången jag på allvar börjar fundera på åldern. Jag har fått lite krämpor; nästan förlorat hörseln på ett öra, en höft har börjat spöka och nära vänner har gått bort i olika sjukdomar. Men å andra sidan tänker jag på vad en läkarkompis sa en gång: Man ska inte tro att man ska dö frisk.
- Fast jag känner mig inte gammal. Och jag är privilegierad och nöjd. Nu kan jag göra det jag vill.
Eftersom yrkeskarriären trots allt är hennes signum, kan vi inte undgå att prata om den.
- Som present till mig själv har jag nyligen varit i Afrika, i Tanzania, jag har inte varit där sedan 1980. Nu ville jag visa barnbarnen, 12 respektive 15 år, landet. Det blev en lyckad resa.