Det gäller att ta vara på alla chanser att uppleva riktigt skickliga musiker. Som publiken i det fullsatta musikrummet på Säfstaholms slott gjorde i måndags kväll när violinisten Cecilia Zilliacus och pianisten Håvard Gimse gav en konsert där. För om de politiska strömningar som råder förstärks lär dessa skickliga musiker inte finnas kvar så länge till.
Vissa hävdar att Piratpartiet inte har något politiskt program, men det stämmer inte riktigt. Piraternas verksamhet och inställning till kulturutövare stämmer mycket väl in på ett gammalt skandinaviskt program där den mest kända punkten lyder ”Du skall inte tro att du är något”. Om vi nu tänker exportera Jantelagen till Bryssel så lär det inte finnas utrymme kvar för mästerliga musiker som måndagens Vingåkersgäster.
Cecilia Zilliacus har uppträtt på Säfstaholms slott ett par gånger tidigare, och det är en ynnest att hon återkommer till vårt lilla hörn av världen. Från första stråkdraget, när hon solo framför musik av Roman, kan man inte låta bli att imponeras av hennes virtuositet och inlevelse. Hon behandlar sitt instrument stundom som en förlängning av den egna kroppen, stundom som en extremt samspelt danspartner. Men det är alltid Cecilia själv som för i dansen. Det bevisar hon med bestämdhet när hon passionerat och med stolta tangoliknande knyckar tar sig an den musik av Sibelius som själv kallar ”svår men underbar”.
Över alla regler
Jag är inte helt övertygad om att kombinationen violin och piano är den ultimata instrumentsammansättningen för duospel, men det finns förstås alltid undantag som bekräftar regeln. Dessutom finns det musiker som är så fantastiska att de kan sätta sig över alla regler. Efter Säfstaholmskonserten räknar jag absolut Cecilia Zilliacus och hennes norske kollega Håvard Gimse dit.
Förutom Sibelius och Roman framfördes musik av Grieg och Beethoven. Födelsedagsbarnet Grieg förärades dessutom en speciell hyllning då de starka applåderna lockade duon att spela ett extra stycke av den store norske kompositören. Publiken gick ut i junikvällen mer än nöjd, och visst kändes den hittills så kyliga sommaren betydligt varmare efter en så fin start på säsongens konsertprogram. Urban Århammar