Vård- och omsorgsförvaltningen skriver i sin lex Sarah-anmälan att brukaren led av demens och att hen inte mindes handlingarna efteråt.
Förvaltningen skriver vidare att trots brukarens upprepade övergrepp på sina medboende skedde ingen förflyttning.
Kommunen har två så kallade btsd-avdelningar, det vill säga avdelningar för brukare med beteendemässiga psykiska symtom vid demens.
Här finns specialutbildad personal för att ta hand om brukare som är utåtagerande på olika sätt
‒Just i det här specifika fallet fanns det redan en brukare som var sexuellt utåtagerande på den ena avelningen. Därför var det inte lämpligt att placera hen där, eftersom de dessutom var av motsatt kön. Och på den andra avdelningen var det fullt, förklarar Ulrica Truedsson.
Hon säger att frågan kan vara väldigt känsligt.
‒Den demenssjuka kan exemeplvis vara gift. Så det kan även finnas en partner som blir drabbad.
I det här fallet har brukare haft samma beteende mot personalen.
‒Man tappar många av gränssättningarna om man går långt in i demensen, kvar blir bara de grundläggande beteendena ilska, sexualitet och liknande. Det är egentligen väldigt tragiskt. Det enda man kan göra är att avleda och hålla god tillsyn, säger Ulrica Truedsson.
Hur resonerar ni när det gäller personalens arbetsmiljö?
‒ Det är jättesvårt. De här personerna har rätt att få stöd och hjälp. Det gäller att lära sig tekniker, att avleda men det är svårt. Vi har också en demenssjuksköterska som personalen kan få stöd och råd av, som jobbar med handledning av personal.
Demenssjuksköterskan har hållit stödjande samtal med personalen efter det inträffade. Enligt anmälan till Inspektionen för vård- och omsorg ska man också arbeta för att säkerställa att personal som möter brukare med sexuellt utåtagerande beteende har den kompetens som behövs.
Brukaren fick så småningom kroppsliga besvär. Hen blev gradvis sämre innan hen avled.