I höstas gav landstinget ett lönepåslag till barnmorskor och sjuksköterskor inom slutenvården, för att på så sätt öka intresset för att arbeta obekväm arbetstid.
Lönepåslaget, mellan 1000 kronor och 5500 kronor, lades på grundlönen.
Det här är helt fel väg att gå, anser ett 15-tal barnmorskor som jobbar inom öppenvården på Kullbergska sjukhuset. De anser att ett stort lönepåslag är motiverat men att det borde gälla alla barnmorskor.
‒De skulle naturligtvis ha satsat på ett rejält ob-tillägg till personal i dygnetruntverksamheten. Ob-tillägget är ju det som ska locka barnmorskor till att vilja jobba obekväma arbetstider, säger Ann-Charlott Andersson.
‒Istället ställer de profession mot profession, säger Sofia Heimer.
‒Vi är precis lika viktiga som slutenvården. Utan öppenvårdens förebyggande och förvårdande verksamhet blir det svårt att bedriva en god och säker slutenvård, säger Ann-Charlott Andersson.
Barnmorskorna på Kullbergska menar att lönesatsningen på barnmorskor inom slutenvården dels är en kortsiktig lösning, dels riskerar att få konsekvenser.
‒Man släcker bara en tillfällig brand, säger Monica Brihall.
‒De tänker inte på att det här får ringar på vattnet, säger Ann-Charlotte Andersson.
För risken finns, menar barnmorskorna på Kullbergska, att många barnmorskor inom öppenvården söker sig till andra tjänster. Och i förlängningen kan det bli svårt att motivera sjuksköterskor till att vidareutbilda sig till barnmorskor.
‒Eller så skulle vi kunna gå tillbaka och arbeta som sjuksköterskor igen. Då skulle vi troligen tjäna mer, säger Helena Mokvist.
Barnmorskorna på Kullbergska har försökt att påverka sin situation på en rad olika sätt. De har bland annat skrivit ett brev där de ifrågasätter varför lönen baseras utifrån arbetsplatsen och inte utifrån kompetensen.
Är barnmorskor inom slutenvården mer kompetenta än barnmorskor inom öppenvården? Har vi inte alla samma utbildning? skriver barnmorskorna på Kullbergska.
Brevet är adresserat till bland andra landstingsdirektören Jan Grönlund och HR-direktören Solveig Lampe.
De har också bjudit in landstingspolitikerna för att ventilera frågan.
Men hittills utan resultat.
‒Ingen vill eller tar ansvar för vem som sätter våra löner. Vi hänvisas bara fram och tillbaka, säger Linda Nordin.