RFHL, Riksförbundet för rättigheter, frigörelse, hälsa och likabehandling, arrangerade på måndagen en regional temadag i Åbrogården i Vingåker.
En av temadagens allra starkaste föreläsningar var när Sofia Rapp Johansson berättade om sin uppväxt med missbruk och grova sexuella övergrepp och hur hon tog till droger och skar sig själv för att döva sin smärta. Sofia Rapp Johansson är författare, musiker och föreläsare. Hon föreläser om övergrepp, svåra uppväxtvillkor och om samhällets ansvar för de mest utsatta. Sofia Rapp Johansson, hennes syster ytterligare två av deras syskon var placerade på olika familjehem under större delen av 1990-talet och har stämt staten för den vanvård de utsattes för. I dag inleds förhandlingarna.
— När Sofia avslutat sin berättelse så brukar man ju applådera, men det fungerade inte. Det blev alldeles tyst i lokalen, sa Inger Forsgren, före detta Vingåkersbo numera bosatt i Örebro kommun och RFHL:s förbundsordförande.
En annan av temadagens föreläsare var Allan Hedman. Han föddes 1978 i Finland och växte upp i en finsk-romsk familj.
— Våldet fanns alltid i min uppväxtmiljö, liksom vapen. Pappa hade en pistol under kudden, sa Allan Hedman och berättade om uppväxten i en miljö där man inte kontaktade myndigheterna utan löste konflikterna genom våld och "blodshämnd". 1986 flyttade Allan Hedman till Sverige och utanförskapet blev påtagligt. I det lilla samhälle, där familjen hamnade, fanns det inga "utlänningar". Allan Hedman använde våld när något inte fungerade.
— Jag var rädd att göra fel. Blev det konfrontation, så slogs jag, sa Allan Hedman och berättade om hur han kom in på den kriminella banan med snatterier, stölder och inbrott till en början. Parallellt missbrukade han alkohol och ju äldre han blev desto tyngre blev drogerna och grövre blev brotten. Han började att sälja droger. När Allan Hedman var 20 år dömdes han till fängelse för första gången och därefter åkte han in och ut från kåken. Han skaffade till slut sig en utbildning och ett arbete som en fasad, men sålde och missbrukade droger på samma gång.
— Det fanns inte i min hjärna att jag skulle sluta med brott.
Startskottet för ett drogfritt och icke kriminellt liv blev 2006 när Allan Hedman fick en dotter och han blev knivhuggen i bröstet. Socialen blev inblandad för att utreda om dottern for illa och då för första gången erkände han att han hade problem med sitt missbruk.
— Förändringen sker inte på en dag. Styrkan var tankarna på min dotter när jag kämpade mig genom rädsla och ångest, sa Allan Hedman som i dag arbetar åt RFHL som bland annat föreläsare.