Både S- och M-majoriteten och Liberalerna i kommunstyrelsen kan tänka sig att anställa kommunala trygghetsvakter nästa år. Nu har kommunledningsförvaltningen granskat förutsättningarna.
Resultatet pekar inte i någon självklar riktning.
Kommunens säkerhetschef Peter Henriksson har undersökt hur liknande insatser har fallit ut i två kommuner som har haft – och fortfarande upplever – problem med våldsbrottslighet på allmän plats.
I Landskrona har kommunala ordningsvakter använts i centrum i tolv år. Det har fått ner antalet misshandelsfall på kvällstid. Trygghetseffekten dagtid har dock inte kunnat mätas. Då har det för vakterna främst handlat om att gripa in mot fyllerister.
Så har ofta varit fallet även för ordningsvakterna som Eskilstuna kommun anlitat under ett par år. Deras närvaro i centrum har uppskattats av affärs- och restaurangidkarna, men enligt kommunens utvärdering skulle nyttan av vakter vara större på kvällstid.
I Katrineholm skulle en satsning på trygghetsvakter i första hand ha fokus på bemanning mellan klockan 10 och 19 på vardagar samt 10 till 14 på helger. Dessa är dock tider då få våldsbrott av grövre karaktär begås, enligt polisen. Peter Henrikssons utredning visar dessutom att brott som rån och misshandel i centrala Katrineholm nu minskar. De som begås, sker främst under kvällar och helger och är koncentrerade till kroglivet.
För att kommunen alls ska kunna sätta in ordningsvakter med befogenhet att ingripa mot person, förutsätts att polisen ser ett sådant behov. Till skillnad mot väktare, som kan användas för allmän övervakning var som helst, får ordningsvakter endast tjänstgöra inom ett specifikt område efter beslut av polisen.
Vaktfrågan föreslås nu läggas till beredningen av nästa års budget. En grundbemanning av vakter dagtid skulle kosta drygt 2,6 miljoner kronor per år. Ytterligare cirka 900 000 tillkommer för helgkvällar och -nätter.