Att år 2017 var ett stort jubileumsår för Katrineholms del har de flesta av oss i färskt minne. Det var ljuståg med många tusen deltagare, rekordstort fyrverkeri, gratiskonsert, teater och mycket mer. Katrineholm firade att ett sekel förflutit sedan stadsrättigheterna trädde i kraft och man hamnade i tätorternas finrum.
Hur har då tidigare jubileer uppmärksammats? Vi ska här göra en liten återblick och titta närmare på ett annat firande i den unga ortens historia - nämligen 50-årsjubileet 1967.
Som sig bör startade firandet på nyårsnatten med bland annat tal av stadsfullmäktiges ordförande Gustaf Dahl och diktläsning av den kände skalden Bo Setterlind. Vid tolvslaget fyrades ett imponerande fyrverkeri av till åskådarnas förtjusning. Det hela var noga planerat och väl genomfört, rapporterar en ung Roger Jonsson i Katrineholms-Kuriren den 2 januari. Då såväl som alltid fanns det dock en omständighet som ingen kunde styra över – nämligen vädret. Snålblåst och blötsnö kröp innanför skinnet på de tusentalet själar som trots allt vågat sig ut. Om väderförhållandena varit annorlunda hade antalet firare troligen varit avsevärt högre.
Tur i oturen, med tanke på vädergudarna, var det att man inte spenderade hela festkassan redan på nyårsafton. En del sparades, klokt nog till hänförelsens tid pingsten 13-15 maj, då det skulle firas i dagarna tre. Då hade man betydligt större tur med vädret. Det finns inga rapporter om strålande sol, men det rapporterades i alla fall att regnet höll sig borta.
På programmet stod evenemang som riktade sig till alla samhällsgrupper – dock var för sig efter vad det verkar. Det började på pingstafton med tonårsträff respektive familjeträff och pensionärsträff på annandagen, allt i Folkets Park. Familjeträffen beskrivs av ovan nämnda journalist som ett fiasko, dit ”en tv-bortskämd och sommarstugeägande bred allmänhet inte lät sig lockas”.
Några av tidens populäraste artister, Tore Skogman och Sten & Stanley gjorde dock vad de skulle och fyllde folkparken till sista plats.
Pingsten är ju trots allt en kristen högtid, varför pingstdagen helt gick i kyrkans tecken. Det var friluftsgudstjänst och högtidssammankomst i Stadsparken och Katrineholms Ungdomsråds ungdomsträff i Folkets Park. Dessutom arrangerades under de tre dagarna utställningar i Konstmuseet och folkets hus.
Kostnaden för kalaset uppgick till den, även för den tiden måttliga summan av 120 000 kronor.
Katrineholms stad hade på nyåret 1967 cirka 21 500 invånare, som till stor del var sysselsatta inom industrin. Textil, metall och telekomindustrin dominerade och de enda som inte arbetade var de som var sjuka, för gamla eller för unga. Det saknades personal och de stora rekryteringarna från bland annat Finland var nödvändiga, för att klara produktionen och hålla marknaden mättad.