Okej, det kan alla ni som aldrig plåtat svartvitt säga. Men jag lovar, även i svartvitt är hösten toppen för en plåtnicklas. Luften är hög, fin och oerhört syrerik, bildernas djup förstärks när det har regnat och värmen från marken får en härlig dimma att lyfta.
Har man tur kan det stå en kronhjort och bröla på gärdet. Det gjorde det hemma i Ättersta förra hösten och den skulle naturligtvis fångas på bild. Hjorten hade stått där mellan skogen och diket varje kväll under en vecka och brölat.
Noggranna förberedelser, kamouflagenät upp och ett stativ monterades för att kunna plåta när mörkret föll. I god tid tog jag mig ned till gömslet och placerade mig där med en termos kaffe vid sidan. Nu hade jag bara att vänta.
En timme senare skymtade jag något med kikaren. I skogskanten stod han och spanade. Upp med händerna på kamerans avtryckare, här skulle det bli bilder!
Brum, brum, brum, en traktor kom ut på gärdet och började plöja. Morsning, goodbye med den bilden. Ingen mer hjort på det gärdet, det året.
Det blir nya tag i höst.