Inget kommunalt stöd finns idag för anhöriga till yngre långtidssjuka, eller anhöriga till personer med funktionsnedsättning, enligt Linda Duveblad, processledare för utveckling av anhörigstöd på vård- och omsorgsförvaltningen. Förvaltningen driver nu med hjälp av öronmärkta pengar ett projekt för att stärka anhörigstödet, och kartlägger behovet genom enkäter som delas ut via vårdens kontakt med de anhöriga.
- Vi vet idag inte hur många anhöriga som stödjer en närstående,än mindre vad dessa personer vill ha stöd för, säger Linda Duveblad.
Kjell Clasborn, ordförande i FUB (Föreningen för anhöriga till barn och vuxna med utvecklingsstörning), bekräftar behovet.
- Nyblivna föräldrar till barn med utvecklingsstörning behöver ofta hjälp med att vända sig till rätt myndighet då de söker stöd till sitt barn, säger han. Stöd i ideella organisationer räcker inte till, tycker han.
En skärpning i socialtjänstlagen från 2009 är ett skäl till att kommunen uppmärksammat behovet av stöd även för anhöriga till yngre målgrupper, enligt Linda Duveblad, som inte har någon riktig förklaring till varför kommunen inte utvecklat anhörigstödet tidigare.
Anhöriga barn ofta osynliga
Det svåraste är att nå anhöriga barn, enligt Linda Duveblad, och bland barnen kan behovet av stöd vara särskilt stort, tror hon.
- Anhöriga barn lider ofta i det tysta, saknar förståelse för vad som händer och kan då skapa sig en felaktig bild som gör att de lägger skulden på sig själva, säger hon.
Än så länge har kommunen inget särskilt anhörigstöd till dessa barn, och Linda Duveblad medger att deras behov inte går att kartlägga genom enkäter.
- Men jag håller på att kartlägga det befintliga stöd till barn som finns idag, genom att kontakta skolkuratorer, BUP, öppenvården och andra om har kontakt med barn, för att på så sätt få reda på vilka insatser som behövs, säger hon.