Väntetiden i landet har ökat från i snitt 50 till 58 dagar de senaste tre åren. I Katrineholm är väntan betydligt längre än så.
Enligt statistik från kommun- och landstingsdatabasen var väntan i Katrineholm 103 dagar under de första sex månaderna i fjol, vilket kan jämföras med 58 dagar året innan och 78 dagar år 2014.
‒Enligt helårsstatistiken är väntetiden i snitt 93 dagar, säger Päivi Kabran, förvaltningschef på vård- och omsorgsförvaltningen.
‒ Äldre personer som beviljats plats på boende har ett stort vård- och omsorgsbehov. Ett ofrivilligt kvarboende i hemmet innebär därmed stora risker, lidande och isolering, säger Helle Wijk, som specialiserat sin forskning på äldreomsorgen till nyhetsbyrån Sirén.
Väntetiden varierar kraftigt i landet. I en handfull kommuner ligger den runt tio dagar medan den i ett 30-tal kommuner är över hundra dagar.
Enligt Päivi Kabran finns det flera anledningar till den höga siffran i Katrineholm
‒Dels har personer som beviljats boendeplatser tackat nej för att de vill till ett specifikt boende. Dels har behovet av demensplatser ökat samtidigt som vi haft lediga somatiska platser, det har också gjort att kötiden har ökat, säger hon.
Under tiden som de väntar på en plats är kommunen, enligt Päivi Kabran, noga med att trygga situationen för dem. De kan få plats på ett korttidsboende eller erbjudas utökad hemtjänst beroende på hur behovet ser ut.
‒Vi planerar nu också att ställa om ett antal somatiska platser till demensplatser för att möta behovet bättre framöver, säger Päivi Kabran
I Vingåker var väntetiden 28 dagar under fjolårets första sex månader.