Avloppsfrågan i Österåker har dragits i långbänk och då speciellt för byborna i Ättersta. Ättersta har lovats kommunalt vatten och avlopp så långt tillbaka som till slutet av sextiotalet.
I den senaste avfallsplanen sägs det att det tidigast kan ske 2028 men i analyserna och protokollen går det att utläsa att det kan dröja så lång tid som 20–30 år innan det förverkligas.
Kapaciteten finns inte i reningsverket i Hulla har det sagts. Andra skäl har varit att det inte finns pengar för att ansluta Ättersta till reningsverket.
Kan du berätta vad som är rätt, Per Ivarsson, affärsområdeschef vatten och avlopp?
– Vi har haft problem med spillvatten som inte ska vara i systemet. Det har varit inläckage i brunnar och ledningar men där har vi haft ett åtgärdsprogram för att få bukt med inflödet. Vi kommer snart att kunna se om detta har gett resultat. Det är också rätt att det finns ekonomiska skäl. Vatten och avloppssystemen i alla våra tre kommuner, Flen Katrineholm och Vingåker, är mycket eftersatta och det kräver att vi gör smarta prioriteringar. Gör vi inte prioriteringar blir det taxehöjningar.
Hur är det med reningsverket i Hulla, är det uttjänt?
– Nej, men det är hårt slitet och kräver mycket manuellt arbete för att fungera, men vi släpper ut vatten enligt det tillstånd som vi har.
Kontrollmätningarna, hur gör ni dem?
– Vi tar prover på vattnet med en viss intervall som sänds till ett oberoende ackrediterat labb för analys.
Vilka reningssteg finns i verket, Rolf Svensson drifttekniker?
– Vi har de steg som krävs. Det är ett förbehandlingssteg, en aktiv slamfiltrering och ett kemsteg. Men det är en hel del manuellt arbete, bland annat får vi raka undan slam manuellt och det är inte speciellt trevligt. Framtiden kommer att kräva kväverening men det har vi inte.
Sörmlands vattens personal menar att de anmärkningar man har fått på verket har åtgärdats, senaste åtgärden gick ut på att minska bullret från anläggningen.
Den utredning som har gjorts om avloppsreningsverken i Österåker och Julita visar att det långsiktigt mest ekonomiska är att rusta och bygga om Julitas reningsverk och pumpa Österåkers vatten dit.
Vad Vinner ni på det, Per Ivarsson?
– Vi slipper flera platser att underhålla och det är lättare att säkerställa driften vid strömavbrott till exempel.