Skolan, som fyller 60 år, hade ännu inte tilldragit sig något intresse tidigt på lördagsförmiddagen.
— De kommer. Ingen brukar dyka upp före elva, sa Ing-Mari Frössevi, rektor på Österåkersbygdens friskola, som känner Österåkersbornas vanor.
Hon var redo att berätta för besökare om skolan och visa bilder på eleverna som gick i första klass 1953 och på samma elever ett halvt sekel senare. Redo var även Teater Amusé som gav en dockteater.
I gymnastiksalen var det mer liv och rörelse med hantverkare och andra som sålde allt från julblommor till smycken och pepparkakor med rosa kristyr.
— Det här är en träffpunkt för bygden, sa Egil Boräng, ordförande i Österåkers sockenråd som arrangerade julmarknaden.
Siw Nörup från Dimbo sålde stickade vantar och mössor.
— Det är roligt att göra något som en hobby, framför teven. Som grädde på moset kommer man ut och träffar folk.
Siw Nörup är övertygad om att det finns en mössa för alla.
— Folk brukar säga att "jag kan inte ha mössa". Men ofta går de härifrån med en i alla fall.
Elisabet Nyberg och Thomas Sahlin från Tallhaga i Österåker är relativt nya i bygden och sålde hantverk. De har väckt nyfikenhet under arbetet med att förvandla renoveringsobjektet som de köpte.
— Det är många som stannar till, sa Thomas Sahlin.
Många stannade också till vid Alice Törnvalls bord på julmarknaden. Hon går i ettan på friskolan och begick premiär som säljare på marknaden. På bordet fanns ljus i alla former som hon tillverkat av återvunnet stearin med sin mamma.
— Den här har jag gjort. Och den här, sa Alice Törnvall och visade dekorerade värmeljus, hjärt- och konformade ljus samt ljus i gammeldags kaffekoppar.