Hörde på radion i morse att en utredning om vården kom fram till att om man får sjuka att i större omfattning välja sin vårdcentral för akuta sjukbesök lättar det på vårdtrycket för akut sjukvård på landets sjukhus.

Okay. Det skulle kanske inte behövas en omfattande utredning för att komma fram till detta. Inte imponerad. Inte alls. Det kan väl vilken normalt funtad komma fram till utan någon ansträngning överhuvudtaget.

Men vad är då problemet med att snabbt komma till sin vårdcentral rent generellt, kan man fråga sig. Svaret är väl till att börja med att överhuvudtaget komma fram med sitt samtal, och lyckas man med det (läge att köp en triss samma dag i så fall) når man ett inspelat band och har man då riktig, riktig tur och inte hunnit svimma eller avlida av sina krämpor, blir man tilldelad en tid då sjuksköterska ringer upp för att sålla bland sjuka, väldigt sjuka och så in i helvete jättesjuka.

En grannlaga uppgift, kan tyckas. Har man nu kommit så här långt får man information om huruvida det finns akuttider kvar denna för mig akuta dag. Finns det det, och det även finns en läkarutbildad som tar emot en, ja köp då ett par triss till.

I bästa fall vinner du på trissen och kan söka privat vård och med en penningsäck kan man komma ganska långt i många fall. För behovet av att öka sin inkomster verkar vara en akut farsot hos viss vårdpersonal.

Att lämna sin anställning vid landstinget och gå ut på den fria marknaden och dubbla lönen, för att sedan komma tillbaka till sitt gamla jobb, men då genom ett av alla dessa bemanningsbolag tär på vår välfärdspeng.

Jag har ett förslag i all ödmjukhet. Eftersom utbildningen är skattefinansierad och en läkarutbildning ligger på runt 1,5 miljoner, som jag och du betalar, finns det all anledning att värna vår investering.

Enkelt uttryckt: Lås nyutexaminerade läkare, sköterskor och tandläkare i, låt oss säga tio år, med krav på att de ska arbeta som fast anställda på landstinget. Ingen flykt till Norge eller England eller bemanningsföretag för att tjäna storkovan direkt, utan slå vakt om vår skatteinvestering.

För visst kan det kännas snopet att våra investerade skattepengar, som åtminstone borde bevara den välfärd som vi så länge slått oss för bröstet för, inte ger oss mer tillgänglig vård, inte heller kan garantera att vi får sjukvård när vi behöver det. Det är, som min mor skulle uttrycka det, bedrövligt.

Och skattepengar till statliga utredningar som stolt presenterar självklarheter som vore det en vetenskaplig sensation borde obönhörligen bannlysas nu och i all framtid.

Just saying.