Diskussionerna om vad som ska göras med dämmet mellan Båven och Lidsjön har pågått i flera år. På tisdagen skulle Nyköpings kommuns förslag på att ta bort dämmet och ersätta det med en slingrande vattenväg ha tagits upp av mark- och miljödomstolen i Nacka.

Men så blev det alltså inte.

Trots att hela 162 yttranden har skickats in anser domstolen att det saknas tillräckligt med underlag för att döma i målet. Det som gör hela målet så känsligt är Båven, länets största sjö med unika naturvärden. Hur skulle vattennivån i Båven påverkas? Hur kommer vattennivån att påverkas i framtiden i ett förändrat klimat? Hur skulle vattennivån se ut under torrår som sommaren 2018? Skulle vuxna malar ens ha en chans att vandra mellan sjöarna i det grunda slingrande vattnet som förbinder dem? Vilka risker finns för Natura 2000-området som Båven är?

SMHI konstaterar i ett yttrande att det saknas så väl källhänvisningar som statistik och underlag för att kunna göra bedömning av hur vattenflödet påverkas. Det behövs också ett tydligare resonemang om framtidens klimat och hur detta kan påverka vattenflödena, anser SMHI.

– De underkände också den hydrologiska undersökningen. Det var en ganska rejäl sågning, säger Mikael Westin, advokat som företräder fyra av de boende kring Sibro.

Men enligt Anna Selander, samhällsbyggnadschef vid Nyköpings kommun, är det inte brister i kommunens underlag som är orsaken till att rättegången skjuts upp. Det handlar snarare om att ordväxlingen fortfarande pågår.

– Det man har sagt är att det inte är färdigberett, inget kring kvaliteten.

Det råder också delade meningar om hur många boende kring Båven och Lidsjön som är sakägare, ett avgörande som kommer att göras av domstolen. Till en början ansågs alla som hade mark kring Båven vara sakägare med rätt att yttra sig. Men Nyköpings kommun har begränsat dessa till dem som bara bor i direkt anslutning till dämmet.

– Vi delar inte den uppfattningen, säger advokat Mikael Westin.

Vattenflödet mellan Båven och Lidsjön regleras i dag enligt en gammal deldom från 1941, något som länsstyrelsen har krävt ändring på. Kravet ställdes till Nyköpings kommun som äger marken. Och Sibro kan vara det första av flera liknande komplicerade mål, tror Anna Selander.

– Det kommer att bli vanligare. Vi har ett antal vattendomar som vi kommer att behöva arbeta med och Sibro är först ut. Det är något vi måste vara rustade för.