Hårkreatör med fingertoppskänsla

Namnet Graciela har förstås med nåd och välsignelse att göra, men det kan också tolkas "den trevliga".

"Man måste ge för att få""Att bli mamma var fint. Jag hade tränat mycket!"2013-04-02 08:08

 Vem kan bli förvånad? Graciela Gomez möter människor i livets alla skeden, och har med åren lärt sig att läsa av kunderna; vill de prata? Är det okej att fråga hur det är?

En frisör är inte bara en person som fixar andras hår. Hon kan också bli som en kompis och ibland rent av terapeut. Graciela Gomez, frisör på Köpmangatan i Katrineholm, är som klippt och skuren för yrket. När man är bland de äldsta i en syskonskara på elva blir man duktig på människor.

Graciela växte upp i militärjuntans Chile, och fick bli vuxen tidigt. Hennes mamma, uppväxt på landet, fick bara gå några få år i skolan och gifte sig redan som 17-åring.

- Mamma fick många barn. Vi är nio systrar och två pojkar.

Graciela är på fjärde plats bland syskonen, och blev något av en extramamma för de mindre. Hon bytte många blöjor som tonåring, tvättade och städade, och fick vara den stränga storasystern som höll koll på de mindre när mamman hade fullt upp med andra syskon. Pappa jobbade på en textilfabrik och fick ta hem tyger som en sömmerska sydde kläder till barnen av.

Barnen uppmuntrades till studier. Graciela minns hur de samlades med sina läxor runt ett stort bord medan deras pappa förhörde och peppade.

- Han var jätteduktig på matematik. Det är inte jag. Jag lyckades alltid hitta något annat att göra, säger hon och skrattar.

Det är tydligt att släkten betyder mycket för henne. Så småningom flyttade hon hemifrån, bodde med två systrar och började jobba hemma i sin farbrors familj i utbyte mot att hon fick en frisörutbildning betald.

Som nybliven frisör fick hon jobb på sin fasters frisörsalong och blev kvar där i elva år. Det var på jobbet som hon mötte sin blivande man, Miguel. Han bodde i Sverige sedan många år tillbaka men var på besök hemma i Chile. Paret träffades, det sa klick och plötsligt befann hon sig på ett plan till Sverige. Vad hon visste om sitt nya hemland? Att det hade gått bra i fotbolls-VM några år tidigare, samt att det var kallt.

När hon kom till Sverige 1998 blev hon bonusmamma.

- Jag fick tre pojkar, 12, 8 och 6 år! Det var inte lätt, men de var jättesnälla mot mig.

Nu bor Miguels söner i Stockholm, och Graciela och han har blivit föräldrar till Diego och Vanessa som nu är 13 respektive 11 år.

- Att bli mamma var fint. Jag hade tränat mycket! säger hon och skrattar gott igen.

Men om skötseln av barn var något som hon klarade galant, så blev det nya språket en desto större utmaning. Först ville hon inte träna på det och tyckte att hindret var för högt. Men när hon tog sina egna barn till doktorn fick hon sig en tankeställare. Hon behövde kunna svenska, inte minst för barnens skull, och därmed var det inte svårt att släppa spärrarna. Numera går det galant med språket.

2006 öppnade hon egen salong i Katrineholm. Arbetsdagarna är långa, jobbet har börjat kännas i axlar och nacke. Men kontakten med kunderna är något som hon uppskattar mycket. Jobbet kräver fingertoppskänsla. Ibland märker hon att kunderna föredrar tystnad, ibland behöver de en kram och en pratstund där i stolen.

- Jag trivs mycket med mitt jobb. Man måste ge för att få.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om