De flesta känner igen henne när man säger namnet: Magdalena Ribbing. De flesta gillar henne också, trots att det kan finnas något nästan uppfordrande i hennes svar på läsarnas etikettsfrågor i Dagens Nyheter.
I runt 30 år har Magdalena Ribbing, som kommer till Litterär afton den 23 oktober, ägnat sig åt etikett. Det har blivit 15 böcker i ämnet. Den senaste mycket omfångsrika titeln i raden – och den sista enligt henne själv – utkom tidigare i år med namnet "Ribbings Etikett".
Det är en strängt upptagen 76-åring som Kuriren lyckas jaga ifatt en tisdagsmorgon i slutet av september. Hon har tid för en intervju mellan klockan nio och tio – resten av veckan är helt fulltecknad.
– Intresset för etikettsfrågor har tilltagit det senaste halvåret. Jag säger nej till väldigt mycket att medverka i, men det verkar inte som att det sprider sig. Det blir bara ännu fler frågor. Det är glädjande så klart. Jag är tacksam så länge jag får vara med, säger Magdalena Ribbing.
Hon har fått runt 65 000 frågor genom åren.
Tidigare har hon arbetat som politisk reporter och blev journalist under det revolutionära 1960-talet då hon kastades från sin egen strikta Östermalmsmiljö rakt in i något helt annat.
– Då var det 1968 års studentrevolt och jag var inte så vidare revolutionär av mig, men jag var med. Jag har personlig erfarenhet av helt olika typer av miljöer, från att ha hängt med i kojor och Folkets hus och verkstäder till att ha varit i Vita huset på middag, säger Magdalena Ribbing och menar att hennes kunskap om etikett i mångt och mycket kommer av denna insikt i olika miljöer.
Hon har alltid velat skriva böcker om saker som intresserar henne, främst saker som har med historia att göra.
Det började på 1980-talet då ett förlag ville att hon skulle skriva en bok om något som de visserligen tyckte var lite konstigt men som det saknades en bok om: äkta smycken. Det blev en succé.
– Då föreslog förlaget att jag skulle skriva en bok om något annat som de tyckte var lika knäppt, och som det inte heller fanns en modern bok om: etikett, säger Magdalena Ribbing.
Efter det har det inte bara blivit böcker om smycken och etikett, utan även om hennes egen adliga släkt, bland annat böckerna "Ätten Ribbing 700 år i Sveriges historia" (1995) och "Den vackre kungamördaren Adolph Ludvig Ribbing" (2006).
Den sista boken handlar om en av hennes släktingar som var med och konspirerade kring mordet på Gustav III. Han dömdes och landsförvisades sedan till Danmark.
Här finns också Magdalena Ribbings koppling till Katrineholm.
– Hans mor ägde Sjöholms slott strax utanför Katrineholm och vid ett tillfälle, på vägen mot sin landsförvisning, stannade Adolph Ludvig Ribbing till där och brände alla dokument som polisen inte hade lyckats hitta och beslagta efter mordet på Gustav III. En del av Sveriges historia brann upp där. Ibland är historien hisnande, säger Magdalena Ribbing.
Hur har etikett förändrats över tid?
– Jag uppfattar att intresset har blivit större. Frågor om hänsyn till andra har tilltagit under senare år och rena regelfrågor om exempelvis klädsel har numera avtagit.
Vore det ofint att ge bort din etikett-bok i present, som att ge bort en tvål ungefär?
– Nej, inte i dag. Det går jättebra att ge bort den och vore inte kränkande. Det ökar istället den kanske redan stora kunskapen hos personen ifråga. Jag vill att den ska vara som en hjälpsam vän, det är min avsikt med den. När man har läst den ska man ha blivit både snäll och bildad.