Ebba Gillbrand nåddes av beskedet att regalierna troligen hittats på tisdagsmorgonen, medan hon satt i bilen på väg mot Eskilstuna som expertvittne i vad som skulle ha blivit rättegångens tredje och sista dag.

Uppgifterna om fyndet på en soptunna i Åkersberga fick dock domstolen att ställa in hennes vittnesmål.

Ebba Gillbrand berättar att hon i stället fick se de upphittade föremålen på tisdagen, via åklagarna Reena Devgun och Isabelle Bjursten som i går valde att blåsa nytt liv i förundersökningen mot den åtalade 22-åringen.

– Vi och även domkyrkoförsamlingen identifierade dem i går via foton. Det är med all säkerhet de stulna föremålen, men vi behöver få titta på dem ordentligt, säger Ebba Gillbrand.

Vad är föremålen i för skick?

– Jag såg dem bara väldigt hastigt och då såg jag en del skador. När jag sedan pratade med polisen blev jag lite lugnad. Det verkar faktiskt vara ett ganska bra läge; inte så stora skador som befarat. Det har hänt vissa saker – de har blivit tilltryckta – men det är inget som en skicklig konservator inte kan återställa väldigt mycket.

Hon låter glad och lättad.

– Det här är väldigt bra. Det kulturhistoriska värdet påverkas ju inte av skadorna. Det är fantastiskt att föremålen är tillbaka. Det viktiga är att de inte har smälts ner eller förstörts.

Under rättegången skulle Ebba Gillbrand ha vittnat om föremålens kulturhistoriska och ekonomiska värde.

Nu måste kulturskatten undersökas och värderas på nytt, eftersom det kan påverka både bevisläge och straffvärde för 22-åringen. Rättegången är framskjuten till den 15 februari.

Ebba Gillbrand har tillfrågats om hon, inom kort, kan hjälpa polisen med att besikta föremålen och har tackat ja.

Föremålen ska, enligt polisen, undersökas på Nationellt forensiskt center i Linköping. Polisen har fortfarande inte bekräftat till 100 procent att det är de stulna regalierna som hittats, men säger att det är till 99 procent säkert.

– Polisen har tagit dem i beslag som bevismaterial och ska göra en teknisk undersökning. Jag har kontakt med polisen och de hör av sig när det är dags att få titta på föremålen och göra en skadebesiktning och identifikation. Som det ser ut nu blir det på lördag, jag får besked i dag.

När regalierna väl har spelat sin roll i den pågående förundersökningen och kan återbördas till dess ägare, Strängnäs domkyrkoförsamling, är ännu oklart.

Församlingen har som ambition att visa föremålen även framöver, i dess rätta kulturhistoriska ramar: Strängnäs domkyrka, där kung Karl IX och drottning Kristina den äldre vilat sedan tidigt 1600-tal.

Ebba Gillbrand tycks dock vara klar över att det kräver en skärpt säkerhet, även om den lösning som fanns vid stölden var godkänd – även av länsstyrelsen.

– De här regalierna är i en klass för sig. Då måste säkerheten vara därefter. Föremålen ägs av domkyrkoförsamlingen och kyrkan, men även av svenska folket vars intressen skyddas av kulturmiljölagen. Länsstyrelsen ska som tillsynsmyndighet tillgodose allmänintresset i den här frågan. Det är en delikat balansgång mellan säkerhetsfrågan och att tillgängliggöra kulturarvet.

Länsstyrelsen har en pågående dialog med församlingen om att förbättra säkerheten.

– Vi har tittat på Västerås domkyrka. Skattkammaren där är föredömlig. Det finns lösningar för att både ha hög säkerhet och att kunna visa föremål. Vi hoppas det ska gå att kombinera, men det kräver ett arbete från alla parter.

Västerås domkyrka utsattes 2013 för en liknande stöld. Från Erik XIV:s gravmonument stals en krona, en spira och ett riksäpple – begravningsregalier som ursprungligen tillverkats för kungens bror, Johan III.

– Stölden i Strängnäs påminner ju lite om den i Västerås, att föremålen hittas dumpade. Det visar väl kanske att det är väldigt svårt att sälja den här typen av föremål, säger Ebba Gillbrand.