Cirka 578 000 utländska medborgare, motsvarande sju procent av de röstberättigade kan rösta i kommunvalen i höst. Det visar siffror från Statistiska centralbyråns (SCB) som Siren sammanställt. Till denna grupp hör EU-medborgare samt islänningar och norrmän som är folkbokförda i en svensk kommun. Men också övriga utländska medborgare som varit folkbörda i landet i tre år.

Bland de sörmländska kommunerna (se tabell) har Flen högst andel med tio procent. Lägst andel har Gnesta med fem procent. Men variationerna i landet är betydligt större än så. Toppar listan gör Haparanda där 27 procent av de röstberättigade till kommunvalet är utländska medborgare. Lägst siffra återfinns i Öckerö med 2 procent.

Men den här gruppens benägenhet att gå till valurnorna är långt ifrån lika stor som bland inrikes födda.

Enligt Mehrdad Darvishpour beror valdeltagandet bland utländska medborgare på en rad faktorer. Till det som avgör hör om personen kommer från ett demokratiskt samhälle eller diktatur, hur länge man har bott i Sverige men också socioekonomiska förhållanden. Brist på kunskap om valet är en annan viktig aspekt, liksom hur delaktig man känner sig i samhället.

– En kombination av att sprida mer kunskap, ett klart inkluderande antidiskrimineringsbudskap och att lyfta fram fler människor med utländsk härkomst som förebilder skulle kunna öka motivationen bland utrikes födda att rösta, säger Mehrdad Darvishpour till Siren.