Rädda ögon. Ångestfylld väntan på besked. Filmen vi får se på immigrantön Ellis Island landar rakt i hjärtat. Ön, som tillhör både staten New York och New Jersey, var nålsögat för miljoner europeiska immigranter som lämnat allt för att söka ett nytt liv i Amerika. De kom under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
För en turist som just stått i väntans kö för att passera den omständliga inreseproceduren i USA, svarat på frågor om sig själv och sitt syfte med besöket, lämnat finger- och handavtryck och känt en svag oro för att inte ha fyllt i tullblanketten rätt, ligger kopplingen lite närmare till hands än hemma i den trygga vrån i Sverige.
Filmen, som inleder museibesöket, visar överlastade båtar som fraktar fattiga och förföljda från Europa till det nya landet i väster. Bland alla dem som lämnade en då plågad kontinent fanns en miljon svenskar.
I den stora byggnaden på den lilla ön avgjordes deras öde. För de flesta avslutades vistelsen där med orden "You are free to go". En del skickades tillbaka, ofta på grund av sjukdom. Bilderna från andra sidan nålsögat visar oändligt lättade människor med förvandlade ansikten och hopp i blicken.
Jag som turist 2016 kan bara njuta av New York och sända en tacksamhetens tanke till att jag inte föddes i Sverige för 100, 150 år sedan. Då var det värre att vara svensk, så illa att människor gav sig ut på en smärtsam och svår färd mot en osäker framtid på en annan kontinent. Precis som i dag, fastän strömmarna i dag söker sig till Europa.