Med smällare och raketer som yrke

Det närmar sig ett nytt år, och då är det väl också dags att börja göra ett bokslut på det år som snart har förlupit, och här står jag och mest funderar på vad i hela fridens namn tog 2016 vägen?

Krönika av Klas-Göran Bäck2016-12-14 06:00

Känns som det inte var många veckor sedan det senast var ett nytt år. Inte heller upplever jag det som en evighet sedan som det var det omtalade millenniumskiftet, som jag rökte in med en äkta kubansk cigarr.

Jag började med andra ord det nya millenniet, seklet, decenniet med att stå och vara lätt rund under fötterna, vilket inte är emot lagen, och blossade grosshandlarlikt likt Thor Modén på en fet cigarr med ursprung i Kuba.

Har för mig att på den tiden var det inte helt legalt att blossa på cigarrer från Kuba, så om det var så inledde jag det nya millenniet, seklet och decenniet med att vara kriminell.

Under 1980-talet pluggade jag en hel del, men främst var jag anställd på Hanssons Pyrotekniska där jag arbetade på lagret. Vilket innebar att man i november började ta emot container efter container med typ 40 kilo tunga trälådor med Kinaskott, ettöres, raketer och bengaler, romerska ljus med mera och i början av december var det dags att börja packa orders.

Under december var det en hel del övertid och alltid på lördagar. Det var på den tiden det var okay att smälla utav bara den, och skicka i väg raketer och romerska ljus utan att speciellt många ögonbryn höjdes.

När jag började på Hanssons i september 1980 hade det just hänt en incident, som en av delägarna uttryckte det. En "incident" med minst ett dödsoffer när ett av de små husen small på grund av en gnista bland högexplosiva varor.

Anställningsintervjun innehöll blott två frågor.

– Röker du?

– Nej, har just slutat, ljög jag obehindrat.

– Har du problem med ryggen?

– Nej, ljög jag obehindrat.

Dagen efter gjorde jag min premiär på Hanssons Pyrotekniskas lager i Askim, strax utanför Göteborg. Vid varje högt ljud sprang jag med hjärtat i halsgropen ut från lagret i ren panik. Här skulle så fan sprängas i luften. Lagret var gammalt och det fanns en del godbitar som sedan länge var förbjudna att sälja och bruka. Som ett knallskott med 25 gram svartkrut. Såg ut som en dynamitgubbe. Herre min je vad den smällde högt nyårsafton mot 1981.

Men nu till nyår så blir det väl som vanligt. Julmust som starkaste dryck, Grevinnan och betjänten, Ring klocka ring, och sedan sova för att gå upp tidigt och vara på gymmet klockan åtta. Vilket är en tradition sedan fyra år tillbaka. Jag ger inga nyårslöften.

Jag är på gymmet i stället.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om