Sverige har kallats världens modernaste land. Om man verkligen entydigt kan slå fast en sådan sak torde vara tveksamt, men visst finns det här en relativt stor öppenhet för att anamma sådant som är nytt. Det är nog i grunden positivt, fast tyvärr händer det också att reformivern är så stor att även fungerande system störstas ner i gruset. Det svenska skolsystemets brister lär åtminstone till en del kunna förklaras med alltför många radikala reformer.
Ett annat område där reformivern varit stor är järnvägen, och många skyller problemen med tåg som inte går på den mycket omfattande avregleringen.
Men när jag nyligen åkte tåg från Göteborg och valde Blå tåget blev åtminstone jag vänligare stämd mot avregleringen. Som tågnostalgiker är det en njutning att få resa i vagnar med kupéer och vackra träpaneler. Och med ytterdörrar som måste stängas för hand!
Så inträffar det till synes paradoxala att världens kanske mest avreglerade järnvägssystem ger oss chansen att resa som i en svunnen epok, då SJ ännu stod för Statens Järnvägar.