Temperaturen i sommarens debattflöde steg när fransk polis gick ut och bötfällde kvinnor som solbadade på Rivieran. Kvinnorna näckade inte. De var blott och bart för påklädda. Så korkat.
Burkinin som en eftergift till det traditionella religiösa påbudet om att täcka kroppen ger muslimska kvinnor en större frihet. Så länge hon väljer själv att bära badplagget ska ingen bry sig. Men när staten sanktionerar kvinnoförtryck på basis av klädval blir det problematiskt ur flera aspekter. En är att det cementerar den manliga trosuppfattningen att det är han som bestämmer hur kvinnan ska klä sig. Skillnaden mellan raffset och burka är då hårfin.
Sommartid blir vissa könsroller och maktstrukturer särskilt tydliga. När vi släpper loss apan i oss sänker vi jämställdhetsgarden. Gubbarna tar över, och inte bara vid gasolgrillen. Kolla bara i semestertrafiken. Nästan lika många kvinnor som män har körkort. Men i husbilen är det han som tronar bakom ratten och hon som sitter passiv bredvid – alltid. Det kom jag och min fru fram till när vi i sommar fördrev åtskilliga enformiga vägmil med att undersöka saken.
Husbilarna vi mött har varit många. De kvinnliga förarna har varit noll. Är det för att de inte kör lika snabbt och säkert? Är de ovän med gps:en? Eller behöver de vara utvilade för att orka sno ihop hans middag efter en lång dags husbilsrattande?
Oavsett får hon åtminstone klä sig som hon vill där på passagerarplats. Än så länge.