Det är inte så att problemet med hög frånvaro och avbrott i gymnasieskolan minskat.
Fortfarande finns alltför många elever som efter 30 dagars frånvaro skrivs ut – ofta utan att skolan känner till orsaken till den låga närvaron.
Men ambitionen 100 deltagare i föregångsprojektet #jagmed visade sig vara orealistiskt. Slutligen deltog 65.
– Vi upptäckte att de som kom in i projektet hade ett betydligt större behov av insatser och behövde vara kvar i projektet längre än väntat. Det är viktigt att de får stöd tills de har någon annan på gymnasiet som kan ta vid, säger projektledaren Inger Christensen.
#klarframtid siktar därför mot ett 50-tal 15–24-åringar fram till 2022. Erfarenheten säger att det I varje enskilt fall finns unika, ofta komplexa, skäl till att eleverna inte klarar övergången från grundskolan eller att fullfölja gymnasiet.
– I #jagmed med blev vi faktiskt lite förvånade över hur många olika orsaker vi upptäckte, säger Christensen.
De vanligaste orsakerna till avhopp och hög frånvaro är, enligt en enkätundersökning av Ungdomsstyrelsen, mobbning, socialt utanförskap, stress, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kriminalitet, missbruk, destruktiva vanor, låg studiemotivation samt egna och andras föreställningar på framtida yrkesval.
I Katrineholm visar undersökningar att sju av tio tjejer och nästan fem av tio killar i gymnasiets år 2 upplever återkommande stress. Två av tio ungdomar har en funktionsnedsättning som försvårar skolgången.