Det säger Robert Skoglund (S), ordförande i Vingåkers socialnämnd och högst ansvarig lokal vårdpolitiker. Hans kommun är duktig på att skyndsamt ta hem utskrivningsklara brukare som ska vidare till korttidsboende eller få hemtjänst.
– Det är varken till glädje för oss eller landstinget att Vingåkersborna blir liggandes på sjukhus längre än vad som behövs. De ska kunna komma hem så snabbt som möjligt.
Det har kommunen löst, säger Skoglund, bland annat genom att bygga ut hemtjänsten och minska trycket på särskilt boende. Det ska alltid finnas korttidsplats ledig.
Vingåker tog i fjol hem utskrivningsklara patienter från sjukhus inom 2,5 dagar. Det var ett av de lägsta medelvärdena bland Sörmlands kommuner.
Tiden kan kortas ytterligare. Det är Robert Skoglund övertygad om. Han tycker därför att det är viktigt att vidareutveckla och effektivisera vårdplaneringen.
– Vi tittar nu på vårdplanering via webb. Det tror jag mycket på. Kan vi koppla upp oss mot patient och läkare slipper vi resorna till sjukhusen, sparar därmed mycket tid och kan minska tiderna.
Inte heller Katrineholms patienter blir liggande kvar på sjukhus särskilt länge – förra året i snitt 3,5 dagar efter läkares beslut om utskrivning. Ibland händer det att betalningsansvarslagens tidsfrist om fem vardagar löper ut innan patienten skrivs ut. Det är då som kommunerna tvingas gå in och betala sjukhusvistelsen, vilket kostar cirka 4 500 kronor per dygn.
– Utgångspunkten är att vi inte ska få några betalningsdagar alls. Det hände oss några gånger under förra året men ännu inte under januari och februari i år.
Det säger Anette Andersson, handläggare i kommunens vårdplaneringsteam. Dess målmedvetna och flexibla arbete framhålls ofta som en nyckel till Katrineholms hemflyttning av patienter.
I teamet ingår också bedömningssköterska/boendesamordnare, biståndshandläggare samt arbetsterapeut/sjukgymnast. Vägen från sjukhuset går för de flesta brukare till den egna bostaden, där de kan få förstärkt stöd genom planeringsteamet. Några mellanlandar, likt Elsy Andersson i artikeln här intill, på korttidsboende för rehabilitering.
Trycket på boendeformen är dock hårt. När Lövåsgården byggdes om minskades antalet korttidsplatser. I fjol låg beläggningen på nästan 99 procent, enligt personal på boendet.
Trygghetsmodellen som Katrineholm införde 2014 har därmed inte kunnat tillämpas i önskad utsträckning. Den ska till exempel göra det möjligt för brukare som bor hemma att vid behov boka en korttidsplats.
– Jag skulle önska att det fanns ett par platser till. Då skulle vi kunna vara mer generösa enligt modellen, säger Andersson.
Ulrica Truedsson (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, bedömer att fler platser behöver finnas åtminstone vissa tider på året – till exempel när kräksjukan grasserar.
– Vi projekterar ett äldreboende som beräknas stå klart 2018 eller 2019. I samband med det kommer vi självklart också att se över antalet korttidsplatser i kommunen, säger Ulrica Truedsson.