Roza Abdul Hadi tog studenten för ett år sedan. Nu har hon haft ett sabbatsår.

– Innan var jag lite skeptisk mot det. Vad skulle jag göra ett helt år hemma? Det kändes som att jag förlorade tid. Nu ser jag att det gett mycket, jag har utvecklats och fått nya kontakter.

Hon förklarar att hon tidigare aldrig hade jobbat, utan haft fokus på studierna. Nu har hon fått lära sig att ta för sig och presentera sig själv på ett nytt sätt.

Artikelbild

Roza Abdul Hadi har jobbat som teknikinspiratör på Komtek och bidragit till att sporra unga att bli problemlösare.

– Jag har lärt mig använda mejl och telefon för att skaffa jobb. Jag tror att unga kan hitta jobb, mycket handlar om inställning.

En stor del av året som gått har hon jobbat som vikarie i förskolan och skolan. Något som hon både trivts med och blivit uppskattad för.

– Jag tycker om att se barn utvecklas och ha kul.

Därför har hon också gillat uppdraget som teknikinspiratör på Komtek, den kommunala teknik- och entreprenörskolan. Här har hon peppat unga tjejer och killar att bli problemlösare, se att det ofta inte bara finns ett rätt och ett fel, utan många sätt att lösa problem på.

Artikelbild

Roza Abdul Hadi är bestämd på att alla människor måste ta ansvar för samhället och utvecklingen. Kunskap är instrumentet.

– Det intressanta är att se hur många lösningar det finns på ett problem. Det här blir som en egenskap i människan, att kunna se olika perspektiv.

Det menar hon är ett synsätt som gör att människor växer.

Artikelbild

Biblioteket är en viktig plats för Roza Abdul Hadi. Här pluggar hon och söker ny kunskap, hit tar hon med sina småsyskon för att läsa och låna böcker. Hon lånar gärna fler böcker än vad hon hinner läsa.

Jag tror att unga kan hitta jobb, mycket handlar om inställning

Rosa Addul Hadi föddes i Katrineholm för 20 år sedan och det är i Katrineholm och Vingåker hon är uppvuxen tills hon var åtta. Då flyttade familjen till föräldrarnas hemland, Irak, i fyra år.

[fakta nr="1"]

Roza Abdul Hadi beskriver tiden i Irak som en tillvaro av både tillhörighet och utanförskap. Tillhörighet genom de nära familjerelationerna, utanförskap då hon och hennes syster efter två år inte längre fick gå i skolan eftersom de var svenska medborgare. Hon beskriver en situation där hon förlorade kunskap och språk – på båda fronter, både i Irak och i Sverige.

– Jag är glad att jag fick uppleva vissa bitar i uppväxten där, i Irak. Det är ett familjenära samhälle, säger hon och talar uppskattande om respekten som finns där för lärare och äldre, liksom disciplinen och tacksamheten.

– Det saknas det mycket av i den svenska skolmiljön. Det gör att unga får fel uppfattning. Om man inte visar respekt och tacksamhet kan man lätt tycka att allt är orättvist. Då blir man fast i sitt lilla jag, tappar medkänslan och viljan att nå ett gemensamt resultat.

För mig är slöjan en symbol för att jag är muslim, att jag är fredlig

Roza Abdul Hadi är muslim. Hon bär huvudduk. Hon berättar att hon började med det när de bodde i Irak. För att smälta in och inte sticka ut.

– I dag skulle jag känna mig obekväm utan slöjan. Jag tror att det handlar om att man vant sig vid en viss gräns. För mig är slöjan en symbol för att jag är muslim, att jag är fredlig. Och det är en tradition, en gräns, en del av en personlighet.

Roza Abdul Hadi pratar sällan religion med sina vänner och hon tror inte att de uppfattar henne som särskilt religiös.

– Som familj är vi religiösa, men inte till 100 procent. Vi är mer sekulariserade. Min religion säger inte att jag ska stöta bort någon som är annorlunda.

Men religionen är på allvar för henne. Hon sätter väckarklockan på tiden för solens uppgång och ber då första gången av fem på en dag. Men moskén är inget för henne.

– Vissa tror att religion bara är att tro. Man får tro vad man vill, men i vissa religioner kan man också hitta en grund för sin religiösa tes.

Hon menar att hon ser att islam har en logik som hon gillar, som passar med hennes naturvetenskapliga sätt att betrakta världen. Hon menar att Koranen bär svar på vissa naturvetenskapliga frågor och vice versa.

– Jag kan se religion och vetenskap gå hand i hand, vi muslimer tror att det alltid finns en anledning till saker och så är det med vetenskapen också. Religionen underlättar mitt liv. Syftet är att vi ska leva ett enklare liv.

Jag kan se religion och vetenskap gå hand i hand

Snart flyttar Rosa Abdul Hadi till Kalmar och börjar plugga till farmaceut på universitetet. Att hon ska plugga naturvetenskap är just nu ganska självklart för henne. Hon gillar att söka kunskap och fundera, söka förklaringar till problem.

Men skolan har inte alltid varit en dans på rosor. När familjen kom tillbaka till Katrineholm från Irak och hon började sjuan var det tufft. Hon hade tappat en hel del i språket och i kunskapsnivå. Hon läste svenska som andraspråk och kämpade sig fram.

På gymnasiet gick hon naturvetenskapliga programmet. Hon tror att det var då som betygspressen började. Men hon tog studenten med betyg som tar henne vidare in i framtiden.

För jo, nog finns det en framtid, även om hon pekar på att det finns teorier om att solen kommer att krascha med jorden om många, många, många år. Och kanske hinner människan själv förstöra jorden innan dess?

– Jag är en miljötänkare som inte slarvar med sopsorteringen.

Och hon är bestämd på att alla människor måste ta ansvar för samhället och utvecklingen.

– Jag ser på döden som en rättvis ekvation. Vi kan inte leva hur länge som helst. Men vi har ett ansvar den tiden vi lever. Vi kan inte strunta i politiken. Vi ska jobba, betala skatt och se till att det finns bra skolor där våra barn kan gå.

Därför är det också viktigt att använda sin rätt att rösta. Rosa Abdul Hadi menar att det är en skyldighet att rösta om man får.

– Jag har lite ångest för det. Det gäller att tänka till mycket och jag tänker läsa på. Skolan är den viktigaste valfrågan för mig.

På valdagen är det i Kalmar hon lägger sin röst, staden där hon då är folkbokförd. Staden där hon formar nästa kapitel i sitt liv.

[fakta nr="2"]