Det pratas mycket om hur illa det är med vedeldning och hur mycket som släpps ut från skorstenarna. Det finns en del sanning i de påståendena men det är långt ifrån hela sanningen. Ved är en förnybar energikälla som, rätt använd, är skonsam mot miljön.

Vintern är inte bara en tid när vi eldar mycket. Den är dessutom den tid när det är lämpligast att fälla sin ved om man har tillgång till skog. Nu är det som minst vatten efter att lövträden har fällt sina löv och gått in i vintervila.

Lars Lövgren arbetar med att kapa, klyva och sälja ved. Han säger att det största felet som den ovane vedeldaren gör är att han eller hon har alldeles för fuktig ved.

Artikelbild

Magnus visar hur man ska elda.

‒Veden ska helst ha legat i minst ett år och torkat för att ha kommit ned i rätt fukthalt, strax under 20 procent. Tänk dig själv hur mycket energi det går åt för att torka bort vattnet i träet innan det avger värme, säger han.

Ved ska helst fällas under vinterhalvåret då träden innehåller minst vatten. De första vårmånaderna är den bästa torktiden, men finns möjligheten ska veden ligga under ett år innan den används. Det är viktigt att klyva veden eller att barka den. Barkens egenskap är att hålla vatten kvar i det levande trädet och har samma funktion även när det är fällt. Med bark på riskerar även den klenaste bit att ruttna.

Vilket träslag är bäst att elda?

‒Här uppe är det björk som innehåller mest energi per kubikmeter, i södra Sverige finns bok som är ett snäpp bättre, berättar Lars Lövgren.

Artikelbild

Per Larsson i Målke mellan Marmorbyn och Julita är stolt över sin vedstapel. Här finns drygt 20 kubikmeter björkved att användas om ett drygt år.

Eken har också ett högt energiinnehåll, men eken innehåller syra som kan förstöra eldstaden och skorstenen.

Med torr, fin ved är det dags att börja elda och det finns olika typer av eldstäder. Traditionellt sett har vi haft spisar, kaminer och kakelugnar i några hundra år som värmekällor. Dagens kaminer skiljer sig från äldre motsvarigheter. De har en betydligt högre förbränningsgrad, vilket innebär att värmen tas tillvara bättre och vi släpper ut mindre föroreningar i miljön. Många kaminer har runt 90 procents verkningsgrad. Det är av största vikt att röken ventileras ut och att elden får syre till förbränningen. Det kan fås med hjälp av en rökgasfläkt, men man ska tänka på att det finns ventiler som kan släppa in lika mycket luft som ventileras ut. Bra verkningsgrad innebär minskad vedförbrukning och minskat utsläpp av skadliga oförbrända kolväten.

Artikelbild

Björken är ett av de bättre träslagen att elda.

Med rätt ved och bra förbränning ska det inte synas någon rök ur skorstenen, enbart ett värmedaller ska märkas. Kalla dagar kan man se en svag vit rök som består till största delen av vatten.

Vedpannorna har utvecklats enormt de senaste tio åren, idag ligger verkningsgraden på drygt 90 grader. Det är underförbränning som gäller och då går lågorna neråt och passerar först en keramisk del där temperaturen höjs markant. Därefter går värmen genom tuber omgivna av vatten. Här sker värmeöverföringen till tankarna för magasinering. En laddpump ser till att pannan håller en jämn temperatur på vattnet i pannan. Pannorna är ofta fläktstyrda och har automatik som med hjälp av lambdasonder ser till att förbränningen alltid ligger på max. Pannan stängs dessutom av automatiskt. För att få optimalt utbyte ska pannan eldas för fullt mot ackumulatortankar som lagrar värmen. Rökgastermometrar visar när det är dags att sota pannans tuber och görs det rätt får man optimalt utbyte av veden och minskar vedåtgången.

Artikelbild

Till sin hjälp har Per Larsson en vedprocessor.

Snåleldas en panna genom att strypa syretillförseln riskerar man inte bara att släppa ut skadliga oförbrända ämnen utan även att pannan och skorstenen tjärar igen med risk för soteld.

Förr i tiden eldades allt i pannan men av både miljöskäl och funktionsskäl ska pannan bara eldas med ved. Plast kan rent av vara skadligt för keramiken som finns i pannan.

Ytterligare en fördel med att använda sig av ackumulatortankar är att det finns tankar som har slingor i sig för att ansluta solpaneler. Solpanelen sparar ved under sommarhalvåret och gör det bekvämt då det endast behövs värme till tappvarmvatten.

För Per Larsson i Målke är ved en lugnande faktor.

‒När man kommer ut på vedbacken skapas det ett lugn, man går där och arbetar med stockarna som blir till kluven ved. Värmen man får är behaglig, komforten blir högre i och med att jag inte behöver snåla på värmen in i huset. Jag använder mig av två tankar i pannrummet och så har jag en inne i huset, det blir sammanlagt 2 000 liter, berättar han.

På gården har du en cirkulär vedstapel, varför?

‒Det är mera på kul, jag blir glad när jag tittar på den. Det är min första stapel som jag gör på detta sätt, så den är inte helt perfekt, men jag lär mig.

Ditt hus och garage är nästan 150 kvadratmeter. Hur ofta måste du elda?

‒Det räcker med någon gång om dagen ner till minus tio grader och det är bekvämt.

Hur får du tag i ved till pannan?

‒Jag köper av bönder och ibland har det hänt att jag har fått tag i ett helt lastbilslass. Det brukar inte vara något större problem att få tag i. Jag köper längder som jag kapar och klyver här hemma. Till min hjälp har jag en kombinerad kap och klyv med ett transportband som fraktar undan den kluvna veden. Den kan jag driva med traktor eller som nu el.

Får du några kommentarer om din runda vedstapel?

‒Det händer att folk som är ute och går stannar och fäller uppskattande kommentarer.

Hur länge tror du att du kommer att elda med ved och inte byta värmekälla?

‒Ved kommer jag nog att hålla på med så länge kroppen orkar. Det kan bli många år framöver, hoppas jag.