När man frågar åttor i Katrineholm om deras arbetsmiljö är det inte direkt någon som brister ut i sång. Men ingen tycks heller vantrivas med något. Undantaget är toaletterna, som särskilt tjejer gärna undviker.
- Arbetsmiljön är väl okej, säger Ebba Franssén i 8B2 på Nyhemsskolan.
- Jag vill gärna jobba i mindre grupper. Ibland gör vi det, säger hon.
Nyhemsskolan är en skola med kontraster. Stora delar är målade i varma färger som fungerar bra tillsammans med de röda tegelväggarna. Fönster vetter från klassrummen ut i korridoren och dämpad belysning skapar trivsel i uppehållsrummen.
Samtidigt har vissa, slitna skåp öppnats och stängts av generationer elever och den grönrutiga mattan från tidernas begynnelse ligger kvar i NO-korridoren. Men den ska bytas snart, lovar Tobias Lundqvist, förvaltare på KFAB som äger kommunens skolfastigheter. Senast det var på gång lades pengarna i stället på danslokalen i skolans källare, där eleverna nu kan se sig själva i en tolv meter lång spegelvägg.
Underhållsbehovet är stort i skolorna i Katrineholm. Det finns skolsalar som har sett likadana ut i ett par decennier.
- Pengarna räcker inte till behovet, säger Tobias Lundqvist.
Ungefär 19 miljoner kronor, 75 kronor per kvadratmeter, läggs i år på underhåll av KFAB:s skolbyggnader och äldreboenden, men det skulle behövas cirka sju miljoner kronor till.
- Underhållsmässigt är det Valla som har störst behov, säger Tobias Lundqvist som dock inte ser att det finns någon jättekatastrof bland lokalerna i kommunen.
Elever i Valla verkar inte uppleva att de sitter i sjön.
- Jag lider inte av skolmiljön, säger Henrik Rubensson, klass 8 i Valla skola.
Det gör inte hans klasskamrat André Al-Khabbaz heller. Men när han ser sig omkring i högstadiets uppehållsrum noterar han lite skräp på golvet och en del skadegörelse.
Det råder ingen tvekan om att Valla i jämförelse med exempelvis Nyhemsskolan behöver uppfräschning av inte minst ytskikten. En del är gjort, och mer ska göras. Eleverna får själva vara med och bestämma.
Tobias Lundqvist ser tydligt hur skadegörelse och klotter minskar när eleverna har fått inflytande i arbetet.
- Är de delaktiga vill de inte förstöra.
På Nyhemsskolan krossades färre fönster när övervakningskamerorna kom upp. I Valla minskade klottret drastiskt när ungdomarna fått en fritidsgård igen, berättar Tobias Lundqvist.
Förskolorna i kommunen har andra bekymmer. Barnen är numera ofta precis fyllda ett år när de börjar. Det innebär att miljön inte alltid är anpassad efter dem. Katalogerna med lekutrustning som kommunen beställer ur är anpassade efter minst tvååringar.
Och barngrupperna har blivit större i förskolan. Det blir i längden ett arbetsmiljöproblem.
- Lokalerna är inte byggda för så stora grupper, säger Tobias Lundqvist som har noterat att skolorna har börjat efterfråga protokoll över vilken kapacitet ventilationen har.
- Det börjar närma sig gränsen, tror jag.