Det undrar Vänsterpartiet i en ny interpellation, ställd till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S). Den är undertecknad av V:s fullmäktigegrupp Tony Rosendahl, Anita Johansson och Thomas Selig.

För snart sex år sedan föreslog Vänsterpartiet att omfattningen av barnfattigdom i Katrineholm skulle utredas och att konkreta åtgärdsförlag skulle tas fram. Motionen gick igenom och utredningen gjordes.

Den presenterades sommaren 2015 för kommunstyrelsen – som lade den till handlingarna. Kommunledningsförvaltningen fick samtidigt i uppdrag att arbeta vidare efter utredningens intentioner och komma med en återrapport inför budget 2016–2018. Så skedde inte, uppger V.

När partiet väckte sin motion 2013 var omkring vart femte barn i Katrineholm fattigt, enligt Rädda barnens definition. I organisationens rapport från i år är andelen i princip oförändrad. Samtidigt har Katrineholm fallit på Rädda barnens rankningslista, och ligger nu på plats 286 av 290 kommuner.

Den politiska majoriteten lägger stor vikt vid Svenskt näringslivs företagsrankning. Hur ser S och M på Rädda barnens rankning? frågar V i interpellationen.

Utredningen 2015 var väl genomarbetad, tycker V, och innehöll ett antal åtgärdsförslag.

Till exempel föreslogs en handlingsplan för implementering av FN:s barnkonvention, en uppföljning av fullmäktiges beslut att alla beslut ska belysas ur barnperspektiv, och att socialtjänsten skulle försäkra sig om att barn i familjer med försörjningsstöd ges möjlighet att till exempel betala avgiften för medlemskap i en kultur- eller idrottsförening.

Partiet vill nu veta hur många av förslagen som tre år senare blivit genomförda och varför övriga inte blivit det.

Svar ska ges på något av nya mandatperiodens kommande möten med kommunfullmäktige.